Recension: Att lära sig tar tid/Nr 1 2015

I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.
Aldrig tidigare har väl läsning och skrivning varit så centrala färdigheter som i dag. Skillnaden mellan då och nu är att en stor del av de texter vi producerar eller tar till oss, sker via en skärm.
Vi skriver sms, e-post, uppdaterar Facebook, scrollar oss igenom ofantliga mängder text på oerhört kort tid. I en omarbetad upplaga av boken Bäst i text synliggör Tomas Dalström en del forskning som fokuserar på det nya sättet att läsa, och även skriva.
Även om forskningen ibland går isär på vissa punkter, kan man inte låta bli att förundras över de insikter han förmedlar. Man förundras också över vilken makalös manick vår hjärna är, vad gäller läsprocessen och de olika parallella system som är verksamma när vi skall tillgodose oss en text och utveckla olika lässtrategier.
För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling, där datorer och läsplattor kommit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läsning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.
Bland annat hänvisas här till forskning som visar att vi läser ungefär tjugofem procent långsammare på skärm jämfört med papper. Läsning på läsplatta sänker hastigheten med tio procent, och läsning via smarttelefon ligger ungefär mittemellan. Det har att göra med en mängd olika faktorer som ljusreflektioner, format, kroppsställningar, läsavstånd och teckenformat.
Om detta och övrig fakta stämmer som författaren hävdar (genomgående med stöd av aktuell forskning) så kan man gott börja ifrågasätta om ökad skärmtid för skoleleverna är enbart av godo.

Snuttifiering
Någon kanske hävdar att skolelevernas hjärnor utvecklats så att de snabbare och lättare än tidigare kan ta till sig information från just skärmar.
Enligt professorn i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Peter Gärdenfors, tar det tusentals år att förändra människors kognitiva förmåga. Han hävdar att det inte är barnen som förändrats utan att vi helt enkelt fått en snuttifiering av medier i olika former.
I dag är det mycket som stör barns- och ungdomars uppmärksamhet, vilket bidragit till att de tvingas ta till sig texter i allt snabbare takt. Det som däremot saknas är tid och förmåga att sätta in all information i ett större mönster. Enligt Gärdenfors kan man inte göra det snabbt, till det krävs reflektion och pauser.

För dig som skriver
Boken är tvådelad och ihopsatt så, att man efter att ha läst den ena delen, antingen den om skrivning eller den om läsning, måste vända boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.
Den delen av boken som handlar om skrivandet är mest gedigen. Den är så omfattande och rådgivande till sin karaktär att den kanske främst lämpar sig för en målgrupp som sysslar med professionell skrivning inom företag, reklam- eller mediebranschen.
Här får man anledning att reflektera över hur bra nymodigheter som multitasking och öppna kontorslandskap egentligen är för dem som skall producera text som kommunicerar och verkligen når mottagaren.
Ett annat område som avhandlas är multimedia, en modernt alternativ som också förtjänar att användas med omsorg och eftertanke. Det finns gånger då den traditionella texten överglänser alla andra former för kunskapsöverföring. Ibland är det förstås tvärtom. Vill man lära någon att knyta ett par skor, är film utan tvekan ett bättre hjälpmedel än en skriven manual.
Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder också till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.

Camilla Lindberg
63769_t.jpg

Ledare: Hobbykortet gav lättare vardagspussel/Nr 2 2018

Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det. Läs mera »
63768_t.jpg

Kolumn: Wilma för vuxna/Nr 2 2018

En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut…?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare. Läs mera »
63767_t.jpg

”Att prata om pengar är en del av uppfostran”/Nr 2 2018

Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt. Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.  Läs mera »
63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.