Recension: Att lära sig tar tid/Nr 1 2015

I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.
Aldrig tidigare har väl läsning och skrivning varit så centrala färdigheter som i dag. Skillnaden mellan då och nu är att en stor del av de texter vi producerar eller tar till oss, sker via en skärm.
Vi skriver sms, e-post, uppdaterar Facebook, scrollar oss igenom ofantliga mängder text på oerhört kort tid. I en omarbetad upplaga av boken Bäst i text synliggör Tomas Dalström en del forskning som fokuserar på det nya sättet att läsa, och även skriva.
Även om forskningen ibland går isär på vissa punkter, kan man inte låta bli att förundras över de insikter han förmedlar. Man förundras också över vilken makalös manick vår hjärna är, vad gäller läsprocessen och de olika parallella system som är verksamma när vi skall tillgodose oss en text och utveckla olika lässtrategier.
För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling, där datorer och läsplattor kommit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läsning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.
Bland annat hänvisas här till forskning som visar att vi läser ungefär tjugofem procent långsammare på skärm jämfört med papper. Läsning på läsplatta sänker hastigheten med tio procent, och läsning via smarttelefon ligger ungefär mittemellan. Det har att göra med en mängd olika faktorer som ljusreflektioner, format, kroppsställningar, läsavstånd och teckenformat.
Om detta och övrig fakta stämmer som författaren hävdar (genomgående med stöd av aktuell forskning) så kan man gott börja ifrågasätta om ökad skärmtid för skoleleverna är enbart av godo.

Snuttifiering
Någon kanske hävdar att skolelevernas hjärnor utvecklats så att de snabbare och lättare än tidigare kan ta till sig information från just skärmar.
Enligt professorn i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Peter Gärdenfors, tar det tusentals år att förändra människors kognitiva förmåga. Han hävdar att det inte är barnen som förändrats utan att vi helt enkelt fått en snuttifiering av medier i olika former.
I dag är det mycket som stör barns- och ungdomars uppmärksamhet, vilket bidragit till att de tvingas ta till sig texter i allt snabbare takt. Det som däremot saknas är tid och förmåga att sätta in all information i ett större mönster. Enligt Gärdenfors kan man inte göra det snabbt, till det krävs reflektion och pauser.

För dig som skriver
Boken är tvådelad och ihopsatt så, att man efter att ha läst den ena delen, antingen den om skrivning eller den om läsning, måste vända boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.
Den delen av boken som handlar om skrivandet är mest gedigen. Den är så omfattande och rådgivande till sin karaktär att den kanske främst lämpar sig för en målgrupp som sysslar med professionell skrivning inom företag, reklam- eller mediebranschen.
Här får man anledning att reflektera över hur bra nymodigheter som multitasking och öppna kontorslandskap egentligen är för dem som skall producera text som kommunicerar och verkligen når mottagaren.
Ett annat område som avhandlas är multimedia, en modernt alternativ som också förtjänar att användas med omsorg och eftertanke. Det finns gånger då den traditionella texten överglänser alla andra former för kunskapsöverföring. Ibland är det förstås tvärtom. Vill man lära någon att knyta ett par skor, är film utan tvekan ett bättre hjälpmedel än en skriven manual.
Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder också till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.

Camilla Lindberg
66375_t.jpg

Ledaren: Nu kläcker vi framtidens idéer/Nr 4 2018

Finland är föreningarnas förlovade land och Svenskfinland, ja, vi har sannerligen mer än vår beskärda del av föreningar. Läs mera »
66374_t.jpg

Kolumn: Ta kontroll över tiden/Nr 4 2018

Det här numret av tidningen handlar till stor del om skärmar och skärmtid. Orsaken är att det i undersökningen Föräldrabarometern visade sig att många föräldrar är oroliga över barnens och de ungas skärmanvändning. Läs mera »
66373_t.jpg

Hem- och Skolaförening tveksam till mobilfritt i skolan/Nr 4 2018

Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade.Läs mera »
66371_t.jpg

Varierande praxis för mobilanvändning i skolan/Nr 4 2018

En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer.Läs mera »
66370_t.jpg

”Använd telefonen till mer än spel”/Nr 4 2018

Frilansjournalisten och apptestaren Jenni Utriainen har ett klart svar på frågan om hur man får ut det mesta av smarttelefoner och digitala pekplattor när det gäller barn.Läs mera »
66369_t.jpg

”Hellre dialog än förbud”/Nr 4 2018

För datapedagogen Johan Palmén gäller det att tänka igenom grunderna om man vill använda de digitala skärmarna på bästa sätt. Läs mera »
66368_t.jpg

En vuxen människas skärmdagbok: ”Där rök 44 timmar av mitt liv”/Nr 4 2018

Marcus Rosenlund förde dagbok över sin skärmtid under en veckas tid i oktober. Resultatet fick honom att må illa.Läs mera »
66367_t.jpg

”Viktigt tänka på barnens integritet”/Nr 4 2018

Radioprofilerna Eva Frantz och Hannah Norrena är vana vid att vara väldigt öppna med sina liv i offentligheten, och i höst har de startat en relationspodd. Men hur resonerar de som föräldrar kring öppenhet, skärmtid och sociala medier?Läs mera »
66366_t.jpg

Kolumn: Föräldramöten och möten med föräldrar/Nr 4 2018

Jag minns stunden ännu som igår. Teckningarna på väggen, diagrammet över tappade tänder, de små stolarna, ljuset som kom in genom fönstret. Läs mera »
66365_t.jpg

Recept: Len rödbetssoppa/Nr 4 2018

Rödbetssoppan kan man servera till exempel med en klick smetana eller grynost.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.