Föreställ dig ett barn som i flera veckor har övat på att hoppa hopprep och ”stiplat” efter bara några hopp och så äntligen en dag hittar hen rytmen och klarar av att hoppa igenom nästan hela alfabetet. Glädjen är obeskrivlig, barnet skiner som en sol och får hurrarop av sina kompisar. Stolt berättar barnet till alla vuxna som kommer in genom porten vad hen har lärt sig och glädjen sprider sig. Tänk att få vara en del av den här lyckan.
Det är ett sant privilegium att på första parkett få följa med barnens inlärande och utveckling, från de första stapplande stegen till femåringen som hoppar hopprep med kompisarna. Det är en del av vardagen inom småbarnspedagogiken.
Jag blundar inte för verkligheten, jag vet att småbarnspedagogiken tampas med stora problem på grund av personalbrist. Men problemen med tuffa arbetsförhållanden, stort ansvar och låga löner är identifierade, nu är det dags att sätta allt krut på att lösa problemen. För att vända den negativa trenden behöver beslutsfattarna våga satsa på barnen och se det som en investering för framtiden. Vi behöver också lyfta fram de positiva sidorna av arbetet, de är ändå fler än de negativa. All den negativa publiciteten har en avskräckande inverkan på unga som står i beråd att välja studieinriktning.
Det händer mycket spännande inom småbarnspedagogiken just nu, det kommer in en helt ny yrkesbenämning, nämligen socionom inom småbarnspedagogik. Socionomerna har länge jobbat inom småbarnspedagogiken, som lärare. Successivt, i takt med att nya befattningar öppnas, kommer socionomer inom småbarnspedagogik att anställas till daghemmen, så att en tredjedel av personalen år 2030 är socionomer. För socionomen är ett inkluderande och delaktighetsfrämjande arbetssätt, där barnet är en del av en fungerande grupp och där känslan av gemenskap råder, det naturliga.
Forskning visar att barn med gott självförtroende och goda sociala färdigheter har bättre förutsättningar att ta sig an skolarbete (Walton & Hibbard 2017). Satsningar man gör för att förebygga marginalisering i tidiga år betalar sig tillbaka i form av balanserade unga som har en framtidstro och vilja att engagera sig och bidra till samhället.
Socionomen har också kompetens att stödja familjen. Daghemmet är för föräldrarna en trygg plats med bekant personal, en plats som de dagligen besöker och också en plats där föräldrarna med låg tröskel, i högre grad än idag, skulle kunna få stöd i sitt föräldraskap.
Småbarnspedagogiken är full av möjligheter. Barnet får med stöd av kunniga vuxna, lära sig nya färdigheter i en inspirerande miljö. Personalen får vara med och bygga upp en ny och bättre småbarnspedagogik som, med barnets bästa i åtanke, tar vara på hela personalens kompetens, oberoende av utbildning. När socionomen, läraren och närvårdaren alla får bidra med hela sitt kunnande har vi ett vinnande koncept.
Eva Edgren
Lektor inom det sociala området med fokus på social- och småbarnspedagogik, Institutionen för hälsa och välfärd vid Arcada.
