Det fungerar inte att avfärda cannabisdiskussionen med skrämseltaktik. Det säger Krista Lindberg vid föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt.

Cannabisbruk har blivit vanligare i Finland och allt fler unga känner någon i sin kompiskrets som har provat cannabis. Samtidigt tvekar många föräldrar att ta diskussionen med sina barn.

Åtta procent av åttonde- och niondeklassarna uppgav i Hälsa i skolan-enkäten 2021 att de provat cannabis åtminstone en gång.

– Minderårigas cannabisbruk har hållit sig mer eller mindre oförändrat de senaste 20 åren. Däremot pratar ungdomarna om cannabis mer än någonsin. Det är helt förståeligt. De möter budskap om cannabis i sociala medier, i tv-serier, i musik. Men bara för att de är nyfikna på fenomenet betyder det inte att de automatiskt själva vill prova, säger utbildningsplanerare Krista Lindberg vid föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt.

Samtidigt är det ett faktum att både bruk och experimenterande med cannabis ökat i Finland de senaste åren. Det är särskilt bland unga vuxna användningen ökat. Enligt Alkohol- och narkotikaundersökningen från Institutet för hälsa och välfärd THL år 2018 hade nästan hälften av alla unga vuxna i åldern 25‒34 provat cannabis någon gång. Användningen är till stor del sporadisk, men också mera regelbundet cannabisbruk har ökat.

Önskade och oönskade effekter

Krista Lindberg och hennes kolleger från Ehyt besöker ofta skolor och talar med både elever, lärare och föräldrar om rusmedel.

– Det är viktigt att vi får igång en diskussion om cannabis med våra barn. Tyvärr sätter vi vuxna ibland hinder för de här diskussionerna på grund av vår egen rädsla och okunskap.

Jag möter elever som säger att de inte kan prata om det här med vuxna för att det är så tabubelagt.

– Oron är naturlig och signalerar till de unga att vi bryr oss, men det är viktigt att fundera på vad vi oroar oss för. Genom att delta i diskussionen kan vi kanske också dämpa den överdrivna oron.

– Vi behöver kunna prata med unga om både önskade och oönskade effekter cannabisanvändning. Ungdomarna är ofta själva väldigt pålästa och att avfärda diskussionen med skrämseltaktik fungerar inte, säger Krista Lindberg.

– I stället kan man försöka fundera på orsakerna bakom cannabisanvändningen. Finns där illamående? Är det sociala motiv? Vilka känslor försöker man uppnå? Finns det andra sätt att uppnå samma känslor?

Effekterna av cannabisbruk är mycket individuella. Ofta handlar det om att uppnå känslor av lugn och eufori, utvidgad medvetenhet, ökade sinnesförnimmelser och social samhörighet.

Samtidigt kan cannabisbruk ha akuta negativa effekter som illamående, ångest, panik, försämrad psykomotorik, rädslor, paranoia och andra psykotiska symtom.

Långvarigt och rikligt cannabisbruk ökar risken för beroende, försämrad koncentrationsförmåga och försämrat minne, förvärrade depressions-, ångest- och psykossymtom samt för passivitet.

– När det gäller unga i skolåldern vill jag särskilt lyfta fram att regelbunden cannabisanvändning försämrar våra kognitiva förmågor – minne, koncentrationen och inlärningsförmåga.

– Det är också bra att veta att det faktiskt går att förbättra sina kognitiva förmågor igen om man slutar använda cannabis. Man behöver inte tänka att det är kört, att man har förstört sin hjärna.

Föräldrar, läs på

Krista Lindberg uppmanar föräldrar att läsa på, fundera på sina egna attityder och bilda sig en egen åsikt baserad på fakta och sen ta diskussionen med barnen.

– Fråga helt enkelt vad de tänker om cannabis. ”Har ni pratat om cannabis i skolan?” kan vara en bra diskussionsöppnare.

– Det är jätteviktigt att föräldrar lyssnar och visar intresse för de ungas vardag och de ungas värderingar. Sen kan du dela med dig av hur du själv tänker om cannabis, men var redo att motivera din åsikt och håll dig till fakta.

Oberoende av åsikt är cannabis olagligt i Finland. Det är också en viktig del av diskussionen.

Om en minderårig misstänks för straffbart bruk av narkotika kan det leda till brottsanmälan och en barnskyddsanmälan och en anmärkning i informationssystemet för polisärenden. Det kan få följder för studie- och arbetsmöjligheter och är kanske någonting den unga inte har tänkt på.

Krista Lindberg framhåller att det är bra att i ett tidigt skede fundera på hur man vill bemöta ens tonårings eventuella rusmedelsbruk.

– Hur reagerar vi på alkoholanvändning i vår familj? Hur reagerar vi på cannabisanvändning. Hur går vi tillväga? Förklara det för dina barn. Då vet de och har tydliga regler från första början.

Text: Pamela Friström, foto: Antti Kirves / EHYT ry

Tidningen Hem och Skola 1/2022