Tusentals elever kämpar med hög skolfrånvaro som varar i månader eller till och med år. Det är så kallade hemmasittare. Katarina Alanko forskar i problematisk skolfrånvaro.
Katarina Alanko
– Begreppet hemmasittare är kanske lite missvisande eftersom det inte handlar om elever som bara sitter hemma. Hemmasittarna är elever som egentligen vill gå till skolan, men inte förmår på grund av ångest eller andra svårigheter, säger Katarina Alanko. Alanko är docent i psykologi och forskar i problematisk skolfrånvaro vid Åbo Akademi. Hon säger att många av de här eleverna har neuropsykiatriska funktionsvariationer som gör skolvardagen och de sociala relationerna extra krävande. Många blir dessutom mobbade, uppemot hälften till och med, visar studier. – Oviljan att gå till skolan kan ta sig olika uttryck. Många barn uppvisar psykosomatiska symptom som huvudvärk eller ont i magen. För unga med neuropsykiatriska svårigheter är skoldagen ofta för tung, helt enkelt. Stödåtgärderna är inte tillräckliga, barnen är alldeles utmattade och orkar inte. – Hemma blir det ofta så att föräldrarna försöker få iväg barnen på morgnarna, försöker stödja och uppmuntra, och det blir gräl för att barnet vägrar. Skolfrånvaron blir en väldigt stor sak som inflammerar familjerelationerna och påverkar hela familjedynamiken.
Det saknas heltäckande statistik över hur utbredd hemmasittarproblematiken är i Finland, men enligt vissa studier handlar det om 3–5 procent av alla elever.
Faller mellan stolarna Det var när Katarina Alanko tidigare jobbade som skolpsykolog som hon insåg att hon hade väldigt få verktyg att hjälpa elever med hög skolfrånvaro. – Jag upplevde att eleverna ofta föll mellan stolarna i stödsystemet. Familjerna fick ingen hjälp av barnskyddet eftersom allt var okej hemma, men inte heller från psykiatrin eftersom barnet inte hade tillräckligt svåra psykiska problem. Det saknas heltäckande statistik över hur utbredd hemmasittarproblematiken är i Finland, men enligt vissa studier handlar det om 3–5 procent av alla elever. Vid Jyväskylä universitet publicerades nyligen en studie som visade att till och med 4 000 elever i högklasserna är frånvarande under så långa perioder att det kräver specialarrangemang från skolans sida. – Siffrorna varierar lite beroende på hur man definierar frånvaro, och det är mycket vi inte vet ännu. Det vi vet är att det handlar om tusentals elever, och det är illa. Enligt Alanko behövs nationella riktlinjer och metoder för hur skolor ska stödja elever med problematisk skolfrånvaro så att stödet blir jämlikt över hela landet. – När jag har talat med lärare och rektorer har jag märkt att kunskapen och intresset för hemmasittarproblematiken varierar väldigt mycket. Det finns skolor som jobbar målmedvetet med skolfrånvaro, men det finns många skolor som saknar fungerande modeller, säger hon.
Viktigt att ingripa tidigt Ingen inte blir hemmasittare över en natt, det är en lång process, framhåller Katarina Alanko. – Det är vanligt att stadieövergångar utlöser hemmasittarproblematik, och de tidiga tonåren brukar vara en ålder där problemen förvärras. Men eleverna har ofta redan en lång bakgrund av svårigheter att gå till eller vara i skolan. – Det man vet från alla studier är att tidigt ingripande är avgörande. Ju längre och mer kronisk frånvaron blir desto svårare är det att hjälpa eleverna komma tillbaka. Det kan ta månader och till och med år, och tyvärr går det inte att hjälpa alla. Alanko menar att skolan behöver jobba med universella metoder som hjälper alla elever trivas. Det handlar om mobbningsförebyggande program och om att skapa en trygg skolvardag för alla. – Därtill behövs en strategi för hur man ingriper vid oroväckande frånvaro. Att klassföreståndaren följer med frånvarotimmar, och tar upp saken till samtal då en överenskommen gräns är nådd – exempelvis 10 procent över en period på några månader. Det ska vara klart när elevhälsan kallas in, när socialservice och specialsjukvård kontaktas och hur man stöder eleven att vara närvarande.
Kan få allvarliga följder Hög skolfrånvaro medför betydande risker för resten av livet. – Hemmasittande kan få allvarliga följder för de ungas skolframgång, utbildning och sociala relationer och har ett samband med psykisk ohälsa och marginalisering också senare i livet. Det är allvarliga saker för både individ och samhälle, säger Katarina Alanko.
Text och foto: Pamela Friström Tidningen Hem och Skola 3/2020
Barn ska få känna att de är värdefulla, oberoende av hur bra eller dåligt de presterar. Föräldrar måste sträva till att släppa sina egna förväntningar, se sina barn och älska dem villkorslöst, säger coachen Christoph Treier. Christoph Treier ingår i Förbundet Hem och Skolas föreläsarnätverk. I sitt arbete som coach...
Förbundet erbjuder sina medlemsföreningar möjlighet anlita en föreläsare för en föräldrakväll. Nu har vårt nätverk fått ett tillägg i Mia Montonen. Hennes rubrik är: Kärlek, tid och stresshantering – verktyg till ett bättre föräldraskap. Konceptet består av en föreläsning och diskussion samt konkreta tips på hur man som förälder kan...
Hem och Skolas föreläsare vill inspirera föräldrar att själva sätta sig in i och hitta sätt att stödja sina barn i den digitala världen. Anna Henning är socialpsykolog och jobbar till vardags vid Helsingfors universitet. Utöver det är hon också föreläsare i Hem och Skolas nätverk sedan mars i fjol....
Som en medlemsförmån erbjuder Förbundet Hem och Skola sina medlemsföreningar möjligheten att anlita en föreläsare för en föräldrakväll. Utbudet av teman är rätt stort. Ett exempel på ett nytt tema vi kan erbjuda för föräldrakvällar i högstadiet eller gymnasiet är om konceptet Fair Sex. Det är en metod att tala...
Anne Ahlefelts tema är hur vi som föräldrar skall tala med barn och unga om rusmedel. Rubriken är ”Hur tala om rusmedel med barn och unga?” och upplägget kan anpassas till föräldragruppen beroende på om hur gamla barn de har. Socionom Anne Ahlefelt har mångårig erfarenhet av rusmedelsförebyggande arbete i...
Katarina Alankos rubrik är "Skolfrånvaro- när ska man bli orolig?" - att stöda barn och unga som har svårt att närvara i skolan. Katarina jobbar som universitetslärare i barn- och ungdomspsykologi vid Åbo Akademi. Hon är speciellt intresserad av frågor knutna till utvecklingspsykologi och minoritetsfrågor. Föreläser i södra Finland.
Linda Björkgårds rubrik är Lär för livet! Kom med på upptäcktsfärd till inlärningens fascinerande värld och hitta glädjen i att lära sig tillsammans i vardagen. Vår komplexa värld ställer höga krav på förmågan att lära sig nya saker. Hur kan vi som föräldrar hantera kraven på ett sunt sätt och...
Catarina Bärlund-Palm är klasslärare. Hon talar om föräldrarnas och skolans gemensamma ansvar för barnens språk, hur man på olika sätt kan stärka språket och hur ett samarbete kring läsning byggs upp. Rubriken är En kvart om dagen. Catarina bor i södra Finland.
Skolmat på agendan? Vi erbjuder en moderator för att leda en diskussion. Björn Helsing har satt sig in i frågor kring skolmaten. Han har verkat som lärare, restaurangchef och projektledare inom ett projekt som kallades Operation Skolmat. Björn har trettio års erfarenhet från restaurang- och köksbranschen. Är skolmaten något ni...
”Föräldraskap i en digital tid”. En workshop med föreläsning och diskussion om skärmar, smarttelefoner, sociala medier och ständig uppkoppling. Hur kan vi som föräldrar stöda våra barn och unga till största möjliga välmående i dagens digitala samhälle? Anna är socialpsykolog och förälder och arbetar som universitetslektor vid Soc&kom, Helsingfors universitet....
Laura och Johan Lindbergs föreläsning är en vitaminspruta för förenings-verksamheten och riktar sig till föreningar som behöver en energikick. Laura Lindberg jobbar med Talent Development inom HR och är förälder till två tonårsdöttrar. Johan Lindberg är företagare och förälder till tre barn i skolåldern. De har båda varit aktiva i...
Vad är genussensitivitet? – Fyra teser om bättre bemötande. Under föreläsningen svarar universitetslektor Harry Lunabba på frågan, vad är genussensitivitet och ger praktiska tips på hur man kan bli bättre på att bemöta unga personer med behov av stöd. Föreläsningen bygger på Lunabbas forskningsarbete där han fokuserat speciellt på möten...
Mimmi Malik föreläser om nätanvändning och nätsäkerhet eller alternativt om mobbningsförebyggande arbete med barn och unga. Teman går delvis in i varandra. Mimmi har flera års erfarenhet av att jobba med just dessa teman med barn och unga, vårdnadshavare samt professionella inom ungdomssektorn. Mimmi arbetar för tillfället som skolkurator och...
Virve Savoila har en interaktiv föreläsning om hur du som vårdnadshavare kan ta upp samtalsämnen så som våld, sexuella trakasserier och normer med ditt barn. Föreläsningen baserar sig på och stöds av materialet "Tala med ditt barn - om sexuella trakasserier" som är skapat av jämställdhetskonsultföretaget Ekvalita.
Spel och sociala medier i barn och ungas vardag Spel och sociala medier utgör en allt större del av barn och ungas vardag, men vilken inverkan har den här typen av virtuella miljöer? Jag öppnar gärna upp den här frågan till diskussion tillsammans med er på basen av aktuell pedagogisk...
Jeanette är en erfaren föreläsare och coach som strävar till att skapa interaktiva föräldrakvällar. Hon erbjuder två alternativ till föreläsningshelheter: 1.Vad styrs vi av?På ett underhållande och uppbyggande sätt lär Jeanette dig att förstå våra 6 grundläggande psykologiska och emotionella grundbehov samt hur de styr vår vardag och därmed även...
Christoph Treier är coach och mental tränare för bl.a. toppidrottare. Nu erbjuder han en helt ny föreläsning för föräldraföreningar: ”Hemligheten bakom att lyckas i skolan” Forskningen har kommit fram till karaktärsdrag som kallas grit och som har en avgörande effekt över om man lyckas i skolan (och senare i arbetslivet)....
Maria Österåker är en omtyckt föreläsare med många års föreläsningserfarenhet. Hon är utbildad inom ekonomi och har även ekonomiskt uppfostrat tre tonåringar. Maria har jobbat som ekonomilärare på högstadiet och har lyssnat till hur många ungdomar idag tänker kring pengar och konsumtion, samtidigt som hon sett hur det ekonomiska tänkandet...