55085.jpg

Gul flagg – ett sätt att öka trivseln i skolan

Gul flagg är en metod som betonar vikten av att eleverna trivs i sin skolvardag och lär sig social kompetens. Det är också ett sätt att förebygga­ mobbning. Konceptet kommer från Irland och har nu börjat­ tillämpas i fyra Raseborgsskolor.

– Vi ville ha något mer än Kiva skola, där man under vissa timmar talar om anti-mobbning. I stället ville vi syresätta vackra ord som tolerans, respekt, vi-anda, ansvar för närsamhället och jämställdhet och göra dem till en naturlig del av vår vardag.

Det säger Charlotta Allamo, rektor för Billnäs skola i Raseborg, som är en av de fyra skolor i staden som implementerar gul flagg i praktiken.

De övriga är Snappertuna skola, Västerby skola och Pojo kyrkoby skola.

Alla i skolan jobbar målmedvetet för att alla ska må bra och trivas. Det kräver mycket arbete och diskussioner.

– Du kan inte bara säga åt en elev att vara social, utan att eleven förstår vad det betyder. I lärarkåren har vi fört många och långa diskussioner kring värdegrundsfrågor. Hela personalen måste stå bakom samma tankar och jobba för samma sak. Vi behöver ständigt återkommande träning, säger Charlotta Allamo.

För ett par år sedan var hon på Irland och bekantade sig där med gul flagg.

– Jag tände genast på det och tyckte att det mycket väl går att införa i vår skola, som i år har 46 elever. Vi har jobbat hårt för att komma igång med det och nu börjar bitarna falla på plats. 

Till programmet hör att eleverna får fylla i enkäter och sociogram. Genom dem får man veta hur eleverna förhåller sig till varandra, om de alla har någon kamrat att vara tillsammans med och hur de allmänt mår.

– Det kommer nästan alltid fram något som vi inte visste. Genom enkäterna får vi redskap att genast ta tag i problem och följa upp dem. Elevvårdsgruppen involveras också.

Föräldrarna känner också till vad gul flagg syftar till och skolan har en naturlig kontakt till föräldrarna.

– Allt vi gör är öppet och föräldrarna är när som helst välkomna att titta in och diskutera, säger Charlotta Allamo.

Eleverna hörs

Eleverna är självfallet involverade. I skolan finns fyra råd: Elevrådet, miljörådet, aktivitetsrådet och it-expertisrådet. Det finns elevrepresentanter med i alla de här råden.

Elevrådet har en stark ställning och får till exempel bestämma om temadagar och temaraster. Charlotta Allamo har tillsammans med lärarna Annika Madsen och Krista Halonen gjort ett studiebesök i Martti Ahtisaaren koulu i Kuopio och fick med sig kompismedling (på finska Verso) i bagaget. Det har man där tillämpat med stor framgång.

– Det innebär att eleverna fungerar som medlare i konfliktsituationer. Lärarna finns med i bakgrunden och har ansvaret, men situationen klaras oftast upp på ett bra sätt eleverna emellan. Vi börjar med kompismedling senare i år.

Kevin Määttä och Lucas Hellman går i trean, Dani Helenius i femman och Olivia Heerman, Olivia Pettersson och Oliver Lindström sexan. Att de trivs i sin skola försäkrar de med en mun.

För dem är gul flagg en naturlig del av skolvardagen. 

 – Man skall inte lämna någon ensam och så skall man vara snälla mot varann. Vi har också vänelever som vi äter med och de stora väneleverna läser för de mindre och lär dem att använda läsplattan.

– Det är bra att Billnäs är en liten skola. Här är inte så många som mobbar, de yngre kan leka med de äldre och lärarna hjälper.

Tua Ranninen, text och foto

Nr 4/2016

60126_t.jpg

Ledare: Byt erfarenheter – om herbarier och annat/Nr 3 2017

Som barn tillbringade jag somrarna i Barösund, på min mammas barndoms sommarställe. Längst bak i stugan fanns ett litet rum som i tiderna bebotts av Jäijä, familjens gamla hembiträde. Läs mera »
60125_t.jpg

Kolumn: Skola versus hobbyer/Nr 3 2017

När hösten och vardagen kommer finns det de som suckar djupt, medan andra har ordnat vardagen med både hobbyer och skola så att det finns en balans. Läs mera »
60124_t.jpg

”Fostrande samtal är värre än kvarsittning”/Nr 3 2017

Skolan har rätt att ingripa när elever bryter mot reglerna. Men vilken är nyttan och syftet med de disciplinära åtgärderna och hur använder man dem i olika skolor? I till exempel Sarlinska skolan i Pargas har man skippat kvarsittningar.Läs mera »
60123_t.jpg

Lärarförbundet föredrar fostrande samtal/Nr 3 2017

Det finns olika praxis i skolorna då det gäller de disciplinära åtgärderna. På Finlands Svenska Lärarförbund förespråkar man fostrande samtal, som utvecklar eleverna.Läs mera »
60122_t.jpg

Ha positiva förväntningar när barnet börjar skolan/Nr 3 2017

Att bli förälder till ett skolbarn innebär stora förändringar. Som nybliven skolförälder är det viktigaste att ha positiva förväntningar på skolan och att visa förtroende för den.Läs mera »
60121_t.jpg

”Unga har svårt att använda telefonen till att ringa”/Nr 3 2017

I samband med skolstarten brukar många barn få sina första telefoner, men hur många föräldrar sätter sig då ner och berättar hur man genomför ett telefonsamtal? I Korsholms högstadium har studiehandledaren Camilla Lillås redan i många år övat telefonanvändning med sina elever.Läs mera »
60120_t.jpg

Hon föreläser om livet i gränslandet/Nr 3 2017

Folk måste fatta att mobbningen inte tar slut när skolan är slut, säger Celinda Byskata, som har gjort det till sin mission i livet att slå hål på myter om psykisk ohälsa med sin egen story som redskap.Läs mera »
60119_t.jpg

Fråga juristen: Är det möjligt att välja en annan skola?/Nr 3 2017

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »
60118_t.jpg

Recept: Mellanmålskex med tranbär/Nr 3 2017

De här hälsosamma och goda kexen är perfekta att ha med sig till skolan som mellanmål.Läs mera »
60117_t.jpg

Här råder disciplin, hänsyn och respekt/Nr 3 2017

Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.