48717.jpg

”För ensidigt att skriva diktamen”/Nr 1 2016

”Den tar tid.” ”Den är mer ett prov än ett stöd.” ”Den är för ensidig.” De som är kritiska till diktamen har svårt att se nyttan med den.

− Jag är absolut ingen motståndare till diktamen, men jag tycker att det finns många andra sätt att jobba med språket på, säger Nanna Sparv, klasslärare för klass tre i Smedsby-Böle skola i Korsholm.

Hon tycker att rättstavning är viktigt, men att det är en utvecklande process. 

– Det är viktigare att läsa och skriva mycket.

I stället för att ha diktamen tycker Nanna Sparv att man kan jobba med ord, till exempel gruppera ord enligt ljud, som ”å-o” eller ”e-ä” − eller gruppera orddelar enligt ljud, som till exempel leker, säger, åker.

− Diktamen är inte ett arbetssätt utan ett slags prov.

Eftersom hon tillbringar så pass mycket tid tid med eleverna i klassen tycker hon just nu att hon också kan bedöma dem utan diktamen.

En form av kontroll

− Det finns så många hjälpmedel i dag att stavningen kommer lite av sig själv. När eleverna skriver på datorn vill de att det ska vara rätt. Att stava är också en mognadsfråga, säger Sparv.

Hon har också diskuterat diktamens vara eller inte vara med föräldrarna.

− Det fanns de som tyckte att diktamen inte var så meningsfullt.

Modersmålsundervisningen håller på att ändras. I den nya läroplanen nämns stavningen mest i förbifarten, eleverna ska lära sig grundreglerna för rättstavning. Betydligt mer fokus läggs till exempel på att eleverna ska våga och kunna bygga upp olika slags texter.

− Diktamen stöder inte alltid rättskrivningen, utan är mer en form av kontroll, säger Anna Slotte, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Slotte har varit med och arbetat fram den nya läroplanen och tycker, i enlighet med den, att det ska vara mer fokus på att skriva texter och förstå olika slags texter i större sammanhang, än på rättstavning.

− Diktamen kan också få en för stor betydelse i bedömningen, precis som grammatikprov. 

Anna Slotte anser att diktamen i sig inte nödvändigtvis stöder elevernas rättstavningsförmåga. Det är övningen innan diktamen som är viktig, att öva sig i stavning kan göras på många olika sätt.

− Och det tar mycket tid av en lektion.

Undersökande sätt

I dag ska eleverna ha möjligheter att mer medvetet arbeta med texter i alla ämnen, de ska till exempel förstå skillnaden mellan utredande och instruerande texter. De ska lära sig att skriva olika typer av texter, så som kemirapporter, recept i huslig ekonomi, meritförteckningar och så vidare.

− Inom modersmålets didaktiska forskning talar man om ett funktionellt undervisningssätt, där man sätter saker i sitt sammanhang, säger Anna Slotte.

Vill man ha något som mera liknar en ”drillövning” finns det bland annat en hel del spel på nätet. Det som är bra med spelen är att eleven snabbt får veta svaret.

− Man kan också använda ett mera undersökande sätt och ta upp stavningen bland annat i texten.

Det här kan man till exempel göra genom att leta efter ord i en text som börjar på samma bokstav, har dubbelkonsonanter eller som rimmar. Och eleverna ska förstås få lära sig använda stavningskontroll då de skriver digitala texter.

− Skrivandet är så mycket mer än stavning. Diktamen är för ensidig.

Vivian Johansson, text och foto

58176_t.jpg

Blivande företagare övernattade i skolan

Tisdagen den 7 mars blev en annorlunda skoldag i Kyrkslätts gymnasium. I motsats till alla andra kvällar låstes inte dörrarna till natten. De hölls öppna för de 32 studerande som bestämt sig för att övernatta i skolan.Läs mera »
58174_t.jpg

Skolhundar – stor resurs i liten förpackning

Det sägs att hunden är människans bästa vän, men vad kan en hund göra i skolan egentligen? Frågan är avsiktligt provocerande, och Annica Keskitalo, skolhundsföretagare från Pedersöre tvekar inte då hon svarar. – Allt som inte vi kan.Läs mera »
58173_t.jpg

Lästips

Katarina von Numers-Ekman är förälder, moders­målslärare, barnboksförfattare och läsambassadör. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.Läs mera »
58172_t.jpg

Aktuellt från förbundet

• Ses på Stafettkarnevalen! • Hem och Skola-dagen firas i höst 29.9 • Gratis sångbok till alla högstadieelever • Tack för riklig feedback om tidningenLäs mera »
58171_t.jpg

Föreningen donerade väggmålning

Hem och Skola-föreningen i Brändö lågstadieskola i Helsingfors har prioriterat klubbverksamheten och inlärningsmiljön i sin verksamhet, men har också bidragit med mycket annat, till exempel en väggmålning med Östersjön som tema.Läs mera »
56829_t.jpg

Ledare: Skolmiljön håller inte måttet

Varje dag lite över åtta pilar mina två yngsta barn ner till busshållplatsen där de stiger på bussen för att sedan ta sig till sin skola. Av en händelse är det samma skola som jag började i för knappt 40 år sedan. Läs mera »
56828_t.jpg

Kolumn: Eleverna levererar 

Utdelningen av den här tidningen är en utmaning. Det är många händer som ska komma ihåg att dela ut, ta emot, sätta i väskan, plocka upp ur väskan och slutligen ge vidare till läsaren – en eller flera föräldrar. För att du som förälder ska få tidningen i din hand krävs att alla i kedjan gör sin andel. Läs mera »
56827_t.jpg

”Pornografi är inte sexualfostran”

De flesta barn stöter förr eller senare på pornografi på nätet, av nyfikenhet eller av misstag. Det är material som i ett barns ögon kan te sig väldigt skrämmande, säger Tatjana Pajamäki från Mannerheims Barnskyddsförbund.Läs mera »
56826_t.jpg

Ebban ska locka elever att läsa

För en fast prenumerationsavgift kan elever få tillgång till Ebban, ett nyöppnat digitalt skolbibliotek. – Ebban ger en hel klass, eller skola, möjlighet att läsa samma e-bok samtidigt, säger projektledaren Erik Berglund.Läs mera »
56825_t.jpg

Kolumn: Älskade ungar, ni driver mig till vanvett

Så brukar jag säga åt mina tonåringar ibland. Att vara förälder till två tonåringar är minsann inte tråkigt. Det är som gå över ett minfält. Ett ord, ett tonfall, en min eller en uppmaning för mycket och så är det kört.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.