48717.jpg

”För ensidigt att skriva diktamen”/Nr 1 2016

”Den tar tid.” ”Den är mer ett prov än ett stöd.” ”Den är för ensidig.” De som är kritiska till diktamen har svårt att se nyttan med den.

− Jag är absolut ingen motståndare till diktamen, men jag tycker att det finns många andra sätt att jobba med språket på, säger Nanna Sparv, klasslärare för klass tre i Smedsby-Böle skola i Korsholm.

Hon tycker att rättstavning är viktigt, men att det är en utvecklande process. 

– Det är viktigare att läsa och skriva mycket.

I stället för att ha diktamen tycker Nanna Sparv att man kan jobba med ord, till exempel gruppera ord enligt ljud, som ”å-o” eller ”e-ä” − eller gruppera orddelar enligt ljud, som till exempel leker, säger, åker.

− Diktamen är inte ett arbetssätt utan ett slags prov.

Eftersom hon tillbringar så pass mycket tid tid med eleverna i klassen tycker hon just nu att hon också kan bedöma dem utan diktamen.

En form av kontroll

− Det finns så många hjälpmedel i dag att stavningen kommer lite av sig själv. När eleverna skriver på datorn vill de att det ska vara rätt. Att stava är också en mognadsfråga, säger Sparv.

Hon har också diskuterat diktamens vara eller inte vara med föräldrarna.

− Det fanns de som tyckte att diktamen inte var så meningsfullt.

Modersmålsundervisningen håller på att ändras. I den nya läroplanen nämns stavningen mest i förbifarten, eleverna ska lära sig grundreglerna för rättstavning. Betydligt mer fokus läggs till exempel på att eleverna ska våga och kunna bygga upp olika slags texter.

− Diktamen stöder inte alltid rättskrivningen, utan är mer en form av kontroll, säger Anna Slotte, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Slotte har varit med och arbetat fram den nya läroplanen och tycker, i enlighet med den, att det ska vara mer fokus på att skriva texter och förstå olika slags texter i större sammanhang, än på rättstavning.

− Diktamen kan också få en för stor betydelse i bedömningen, precis som grammatikprov. 

Anna Slotte anser att diktamen i sig inte nödvändigtvis stöder elevernas rättstavningsförmåga. Det är övningen innan diktamen som är viktig, att öva sig i stavning kan göras på många olika sätt.

− Och det tar mycket tid av en lektion.

Undersökande sätt

I dag ska eleverna ha möjligheter att mer medvetet arbeta med texter i alla ämnen, de ska till exempel förstå skillnaden mellan utredande och instruerande texter. De ska lära sig att skriva olika typer av texter, så som kemirapporter, recept i huslig ekonomi, meritförteckningar och så vidare.

− Inom modersmålets didaktiska forskning talar man om ett funktionellt undervisningssätt, där man sätter saker i sitt sammanhang, säger Anna Slotte.

Vill man ha något som mera liknar en ”drillövning” finns det bland annat en hel del spel på nätet. Det som är bra med spelen är att eleven snabbt får veta svaret.

− Man kan också använda ett mera undersökande sätt och ta upp stavningen bland annat i texten.

Det här kan man till exempel göra genom att leta efter ord i en text som börjar på samma bokstav, har dubbelkonsonanter eller som rimmar. Och eleverna ska förstås få lära sig använda stavningskontroll då de skriver digitala texter.

− Skrivandet är så mycket mer än stavning. Diktamen är för ensidig.

Vivian Johansson, text och foto

61039_t.jpg

Kolumn: Familjeliv i miljonstaden Los Angeles/Dagisspecial 2017

Naturligtvis visste jag att saker skulle vara annorlunda, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur oförberedd på livet i Los Angeles, en stad med 10 miljoner människor, jag skulle vara. Läs mera »
61038_t.jpg

Fhille-programmet stöder familjerna/Dagisspecial 2017

För familjer som har ett barn som behöver lite extra stöd har Folkhälsan utarbetat Fhille-programmet. Det uppmuntrar föräldrar att samspela med sitt barn med hjälp av olika lekar och aktiviteter. Programmet har väckt stort intresse och i år är 136  familjer med.Läs mera »
61037_t.jpg

Lästips/Dagisspecial 2017

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.Läs mera »
61035_t.jpg

Sätter guldkant på Knattebos vardag/Dagisspecial 2017

Föräldraföreningen vid Knattebo daghem i Malax har funnits sedan 2015, och föräldraföreningar behövs, säger ordförande Jenni Havulehto. – Vi kan ge det där lilla extra till barnen så att de till exempel kan göra fler utfärder.Läs mera »
60126_t.jpg

Ledare: Byt erfarenheter – om herbarier och annat/Nr 3 2017

Som barn tillbringade jag somrarna i Barösund, på min mammas barndoms sommarställe. Längst bak i stugan fanns ett litet rum som i tiderna bebotts av Jäijä, familjens gamla hembiträde. Läs mera »
60125_t.jpg

Kolumn: Skola versus hobbyer/Nr 3 2017

När hösten och vardagen kommer finns det de som suckar djupt, medan andra har ordnat vardagen med både hobbyer och skola så att det finns en balans. Läs mera »
60124_t.jpg

”Fostrande samtal är värre än kvarsittning”/Nr 3 2017

Skolan har rätt att ingripa när elever bryter mot reglerna. Men vilken är nyttan och syftet med de disciplinära åtgärderna och hur använder man dem i olika skolor? I till exempel Sarlinska skolan i Pargas har man skippat kvarsittningar.Läs mera »
60123_t.jpg

Lärarförbundet föredrar fostrande samtal/Nr 3 2017

Det finns olika praxis i skolorna då det gäller de disciplinära åtgärderna. På Finlands Svenska Lärarförbund förespråkar man fostrande samtal, som utvecklar eleverna.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.