Det har lärarfortbildaren och utbildningsplaneraren Margareta Bast-Gullberg vid Centret för livslångt lärande i Vasa undersökt genom att fråga föräldrar och lärare runtom i Svenskfinland.
– Studien gjordes i skolor där samarbetet fungerar väl och meningen är att lyfta fram goda exempel, säger Margareta Bast-Gullberg.
Ur svaren kunde hon lyfta fram fyra byggstenar som samarbetet vilar på: Kontinuerligt, ömsesidigt lyssnande, skapande av respekt, skapande av förtroende samt dialog.
– Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att sätta barnet i centrum.
I en del skolor bjuder man ibland in föräldrarna till en vanlig skoldag eller ett morgonmål. Att sätta sig ner och lyssna på varandra är kanske ändå inte alltid så lätt, och det många föräldrar inte visste var att det är skolan som ska ta första steget.
Gör något tillsammans
– Enligt läroplanen är det skolan som ska se till att föräldrarna inkluderas i samarbetet kring barnets bästa. Genom att bjuda in till öppet hus, infokvällar eller till exempel gemensamma volleybollkvällar lär föräldrarna och lärarna känna varandra. Då blir det också lättare att skapa dialog.
Både lärare och föräldrar uppskattar utvecklingssamtalen, men speciellt föräldrarna önskar att man kunde träffas någon annan gång också.
De flesta som svarade var ense om att kontakten mellan skolan och hemmen blir sämre när barnet börjar högstadiet. Där ligger den verkliga utmaningen.
Hur prata?
– Lärarna efterlyser mera verktyg för att lära sig skapa en dialog och bygga upp ett förtroende. Det är något man inser först ute på fältet och därför behövs fortbildning speciellt bland unga lärare.
Skolor och kommuner kan svara på lärarnas önskemål om ett aktivare grepp i samarbetet mellan hem och skola genom att erbjuda lärare konkreta möjligheter att fortbilda sig i mötet med föräldrar. Undersökningen visade att det från lärarhåll finns en efterfrågan på utbildning i samtalsmetodik, gruppsykologi samt problem- och konfliktlösning.
De nio skolor som deltog i studien valdes ut i Nyland, Åboland och Österbotten. Två högstadier och två lågstadier, ett litet och ett stort, valdes ut per region. Cirka 80 lärare och 500 föräldrar svarade.
Den aktuella undersökningen har Margareta Bast-Gullberg gjort inom ramen för ett samarbete med Förbundet Hem och Skola. Det är en del av ett större nordiskt projekt som koordineras av nordiska föräldraorganisationer och som erhållit ekonomiskt stöd via Nordiska Ministerrådets Nordplus-program.
Anne Sjökvist
