Recension: Att lära sig tar tid/Nr 1 2015

I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.
Aldrig tidigare har väl läsning och skrivning varit så centrala färdigheter som i dag. Skillnaden mellan då och nu är att en stor del av de texter vi producerar eller tar till oss, sker via en skärm.
Vi skriver sms, e-post, uppdaterar Facebook, scrollar oss igenom ofantliga mängder text på oerhört kort tid. I en omarbetad upplaga av boken Bäst i text synliggör Tomas Dalström en del forskning som fokuserar på det nya sättet att läsa, och även skriva.
Även om forskningen ibland går isär på vissa punkter, kan man inte låta bli att förundras över de insikter han förmedlar. Man förundras också över vilken makalös manick vår hjärna är, vad gäller läsprocessen och de olika parallella system som är verksamma när vi skall tillgodose oss en text och utveckla olika lässtrategier.
För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling, där datorer och läsplattor kommit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läsning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.
Bland annat hänvisas här till forskning som visar att vi läser ungefär tjugofem procent långsammare på skärm jämfört med papper. Läsning på läsplatta sänker hastigheten med tio procent, och läsning via smarttelefon ligger ungefär mittemellan. Det har att göra med en mängd olika faktorer som ljusreflektioner, format, kroppsställningar, läsavstånd och teckenformat.
Om detta och övrig fakta stämmer som författaren hävdar (genomgående med stöd av aktuell forskning) så kan man gott börja ifrågasätta om ökad skärmtid för skoleleverna är enbart av godo.

Snuttifiering
Någon kanske hävdar att skolelevernas hjärnor utvecklats så att de snabbare och lättare än tidigare kan ta till sig information från just skärmar.
Enligt professorn i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Peter Gärdenfors, tar det tusentals år att förändra människors kognitiva förmåga. Han hävdar att det inte är barnen som förändrats utan att vi helt enkelt fått en snuttifiering av medier i olika former.
I dag är det mycket som stör barns- och ungdomars uppmärksamhet, vilket bidragit till att de tvingas ta till sig texter i allt snabbare takt. Det som däremot saknas är tid och förmåga att sätta in all information i ett större mönster. Enligt Gärdenfors kan man inte göra det snabbt, till det krävs reflektion och pauser.

För dig som skriver
Boken är tvådelad och ihopsatt så, att man efter att ha läst den ena delen, antingen den om skrivning eller den om läsning, måste vända boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.
Den delen av boken som handlar om skrivandet är mest gedigen. Den är så omfattande och rådgivande till sin karaktär att den kanske främst lämpar sig för en målgrupp som sysslar med professionell skrivning inom företag, reklam- eller mediebranschen.
Här får man anledning att reflektera över hur bra nymodigheter som multitasking och öppna kontorslandskap egentligen är för dem som skall producera text som kommunicerar och verkligen når mottagaren.
Ett annat område som avhandlas är multimedia, en modernt alternativ som också förtjänar att användas med omsorg och eftertanke. Det finns gånger då den traditionella texten överglänser alla andra former för kunskapsöverföring. Ibland är det förstås tvärtom. Vill man lära någon att knyta ett par skor, är film utan tvekan ett bättre hjälpmedel än en skriven manual.
Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder också till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.

Camilla Lindberg
58186_t.jpg

Ledare: Segregeringen syns också i grundskolan

I höstas i en incheckningskö på ett flygfält stötte jag på en amerikansk familj som reagerade på att jag var från Finland. ”Ni har ju världens bästa skola”, sade den lätt gråsprängda familjefadern från Austin, Texas, med entusiasm i blicken.Läs mera »
58185_t.jpg

Tala om svåra saker

Efter förra numret av tidningen fick vi in en hel del respons. Bland all positiv feedback fanns också de som inte var så förtjusta i att Hem och skola-tidningen skriver om ämnen som porr, i en tidning som bärs hem av eleverna, eftersom små barn kan läsa tidningen innan föräldrarna får den. Läs mera »
58184_t.jpg

”Prestationskrav kan ge kroppsstress”

Sjukskötarna Julia Backman och Ira Zetterborg vid Ätstörningscentrum föreläser om kroppsbild och ätstörningar, bland annat i skolor. De uppmanar lärare och föräldrar att signalera till unga att de inte behöver prestera hela tiden.Läs mera »
58183_t.jpg

Paulina förde en lång kamp mot anorexin

Paulina Westin insjuknade i anorexi som tonåring. I dag, drygt tio år senare, är hon frisk. Hon har flera råd att ge föräldrar, för att möjligen förhindra att flera drabbas. Föräldrar ska tänka på att inte bara berömma prestationer och föräldrarna ska uttrycka en positiv självbild.Läs mera »
58182_t.jpg

Nytt material ska hjälpa lärare att prata om porr

– Man behöver inte vara ett proffs, man behöver inte kunna uttrycka sig så jättesmidigt. Viktigast är att man har någon slags dialog kring kropp och sexualitet, säger Suss Åhman.Läs mera »
58181_t.jpg

Enkät: Hur talar man om porr med sina barn?

Vi frågade några föräldrar. 1. Har du pratat med dina barn om pornografi? 2. Hur har du gjort det? 3. Hur följer du med vad dina barn gör på internet?Läs mera »
58180_t.jpg

Får skolan ta betalt av eleverna?

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »
58179_t.jpg

Kolumn: Den värdefulla tystnaden

”Finns det i din skola ett ställe dit man kan gå om man vill ha det tyst på rasterna?” frågade jag min son. ”Ja”, svarade han så där fåordigt som bara tonårspojkar kan. Glatt överraskad ville jag naturligtvis veta var detta utrymme fanns. ”Man kan stå i trappan längst bort i korridoren.”Läs mera »
58178_t.jpg

Recept

Krispig müsli och len vispgröt står på menyn den här gången.Läs mera »
58177_t.jpg

Var snäll mot dig själv och dina barn

Att stärka det goda och medmänskliga – det handlar positiv psykologi om. Folk­hälsan har startat tre pilot­projekt som involverar föräldrar, barn och skolpersonal för att stärka barns välbefinnande genom metoder i positiv psykologi. Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.