Recension: Att lära sig tar tid/Nr 1 2015

I boken Bäst i text får läsaren mycket att tugga på när det gäller samhällets nymodiga manicker och metoder som berör läsning och skrivning.
Aldrig tidigare har väl läsning och skrivning varit så centrala färdigheter som i dag. Skillnaden mellan då och nu är att en stor del av de texter vi producerar eller tar till oss, sker via en skärm.
Vi skriver sms, e-post, uppdaterar Facebook, scrollar oss igenom ofantliga mängder text på oerhört kort tid. I en omarbetad upplaga av boken Bäst i text synliggör Tomas Dalström en del forskning som fokuserar på det nya sättet att läsa, och även skriva.
Även om forskningen ibland går isär på vissa punkter, kan man inte låta bli att förundras över de insikter han förmedlar. Man förundras också över vilken makalös manick vår hjärna är, vad gäller läsprocessen och de olika parallella system som är verksamma när vi skall tillgodose oss en text och utveckla olika lässtrategier.
För de pedagoger som på något sätt sysslar med skolutveckling, där datorer och läsplattor kommit in som nya hjälpmedel, borde speciellt kapitlet om digital läsning vara grundkunskap innan man rusar vidare. Även föräldrar har behållning av texten.
Bland annat hänvisas här till forskning som visar att vi läser ungefär tjugofem procent långsammare på skärm jämfört med papper. Läsning på läsplatta sänker hastigheten med tio procent, och läsning via smarttelefon ligger ungefär mittemellan. Det har att göra med en mängd olika faktorer som ljusreflektioner, format, kroppsställningar, läsavstånd och teckenformat.
Om detta och övrig fakta stämmer som författaren hävdar (genomgående med stöd av aktuell forskning) så kan man gott börja ifrågasätta om ökad skärmtid för skoleleverna är enbart av godo.

Snuttifiering
Någon kanske hävdar att skolelevernas hjärnor utvecklats så att de snabbare och lättare än tidigare kan ta till sig information från just skärmar.
Enligt professorn i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Peter Gärdenfors, tar det tusentals år att förändra människors kognitiva förmåga. Han hävdar att det inte är barnen som förändrats utan att vi helt enkelt fått en snuttifiering av medier i olika former.
I dag är det mycket som stör barns- och ungdomars uppmärksamhet, vilket bidragit till att de tvingas ta till sig texter i allt snabbare takt. Det som däremot saknas är tid och förmåga att sätta in all information i ett större mönster. Enligt Gärdenfors kan man inte göra det snabbt, till det krävs reflektion och pauser.

För dig som skriver
Boken är tvådelad och ihopsatt så, att man efter att ha läst den ena delen, antingen den om skrivning eller den om läsning, måste vända boken och börja om från början och igen läsa sig in mot mitten.
Den delen av boken som handlar om skrivandet är mest gedigen. Den är så omfattande och rådgivande till sin karaktär att den kanske främst lämpar sig för en målgrupp som sysslar med professionell skrivning inom företag, reklam- eller mediebranschen.
Här får man anledning att reflektera över hur bra nymodigheter som multitasking och öppna kontorslandskap egentligen är för dem som skall producera text som kommunicerar och verkligen når mottagaren.
Ett annat område som avhandlas är multimedia, en modernt alternativ som också förtjänar att användas med omsorg och eftertanke. Det finns gånger då den traditionella texten överglänser alla andra former för kunskapsöverföring. Ibland är det förstås tvärtom. Vill man lära någon att knyta ett par skor, är film utan tvekan ett bättre hjälpmedel än en skriven manual.
Boken är på alla sätt konkret och informativ. Den inbjuder också till fortsatta diskussioner med alla berörda inom området.

Camilla Lindberg
61050_t.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.Läs mera »
61049_t.jpg

Ledare: Föräldrar – satsa på samarbete/Dagisspecial 2017

Min daghemsbana började 1975, då jag var fem år gammal. Jorvas barnträdgård öppnade sina dörrar för mig och grannflickan Johanna.Läs mera »
61048_t.jpg

Kolumn: Dagistanter med dålig lön//Dagisspecial 2017

Det här numret av tidningen Hem och Skola riktar sig till er som har barn i svenskspråkig dagvård. Läs mera »
61047_t.jpg

Mobbning berör alla i dagisgruppen/Dagisspecial 2017

För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.Läs mera »
61046_t.jpg

”När Mio föddes hade vi sörjt färdigt”/Dagisspecial 2017

Få är förberedda på chocken det innebär att barnet man väntar har Downs syndrom. ”Vi visste ingenting om vad som väntade oss” säger Maija Niemi. Men familjens utmaningar tog inte slut där.Läs mera »
61045_t.jpg

Nyckeln till en stressfri vardag – stanna upp/Dagisspecial 2017

Vardagen i en småbarnsfamilj kan kännas krävande. Föräldrarna kämpar mot tidsbrist och livet är en balansgång mellan familjens behov och arbetslivets krav. För en mer harmonisk vardag kan föräldrarna medvetet öva sig i att stanna upp.Läs mera »
61044_t.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.Läs mera »
61043_t.jpg

Enkät: Hur tänker föräldrar kring skärmtid?/Dagisspecial 2017

Skärmarna tar över allt mer, både på fritiden och i undervisningen. Hur resonerar föräldrar kring det här fenomenet? Så här svarade några föräldrar till förskolebarn i Smedsby i Korsholm.Läs mera »
61042_t.jpg

Etwinning vidgar barnens vyer/Dagisspecial 2017

Genom en digital plattform kan skolor och daghem hitta samarbetspartner i andra europeiska länder, eller i det egna hemlandet, och jobba tillsammans kring olika projekt. Speciellt väl fungerar plattformen för språkbad, säger Christel Manninen.Läs mera »
61041_t.jpg

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar/Dagisspecial 2017

Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.