Tillbaka
Christel von Frenckell-Ramberg
ordförande för Förbundet Hem och Skola
Ledaren: Många vägar till målet
Livet efter nian är något som många unga i dessa dagar går och funderar på. Man är rädd att välja fel, men är det faktiskt frågan om ett slutligt vägval som man inte senare kan avvika ifrån?
Hur många är det inte som valt fel i början, antingen beroende på bristande vägskyltning eller okunskap om vart man egentligen är på väg?Det traditionella valet står mellan det mer akademiska gymnasiet och den praktiska yrkesbanan. Vi vet att pendeln håller på att svänga.
Oron över att ungdomar inte väljer yrkesutbildning i tillräcklig omfattning är i dag obefogad. Yrkesutbildningen lever en renässans efter medvetna åtgärder och ökade resurser från myndighetshåll.
Faktum är att vi i Svenskfinland i dag är tvungna att speciellt fundera på om och hur de mindre gymnasierna i framtiden skall klara sig.
Vi har också fått ta del av nyheter som vittnar om att antalet ungdomar som inte hittar en lämplig studieplats eller ett arbete efter grundskolan ökar. Myndigheterna räknar med att femton procent av eleverna som går ut nian behöver extra stöd och hjälp för att hitta rätt.
För att komma åt problemet har kommunerna varierande lösningsmodeller som ett tionde skolår och verkstadsskolor. Satsningar som de här är viktiga att göra och skall också kunna erbjudas våra svenskspråkiga ungdomar. Det är viktigt att varje individ hittar sin plats i samhället.
Ungdomarna erbjuds i dag många olika slags utbildningar men de tenderar att välja rätt konservativt. Akademiskt utbildade föräldrars barn väljer alltjämt ofta gymnasiet och gymnasiebenägenheten är högre i tätorterna i södra Finland än ute på landsbygden.
Det att allt fler väljer yrkesutbildning väcker tankar om yrkesval ur jämställdhets- och genusperspektiv. Vi har en situation där könsbalans småningom uppnåtts bland en del yrken som kräver längre studier, medan det i andra yrkeskategorier inte har skett synliga förändringar.
Tillspetsat kunde man säga att på yrkesutbildningssidan väljer flickorna fortfarande att bli närvårdare, kosmetologer och annat med social anknytning. Pojkarna igen väljer att bli elektriker eller rörmokare.
Frågan är vilka av jobben som i framtiden kommer att bli mer välavlönade och ha högre status? Kommer värderingarna på sikt att ändras?
På samma sätt som vi föräldrar skall uppmuntra våra ungdomar att välja en fortsatt skolgång, som bäst motsvarar kapacitet och förhoppningar, skall vi också modigt stödja dem som vill göra gränsöverskridande val.
Vår viktigaste uppgift som föräldrar är att visa dem att det finns många vägar som kan leda till målet. De flesta mindre vägar bär också till vägkorsningar som öppnar nya möjligheter.
Oron över att ungdomar inte väljer yrkesutbildning i tillräcklig omfattning är i dag obefogad. Yrkesutbildningen lever en renässans efter medvetna åtgärder och ökade resurser från myndighetshåll.
Faktum är att vi i Svenskfinland i dag är tvungna att speciellt fundera på om och hur de mindre gymnasierna i framtiden skall klara sig.
Vi har också fått ta del av nyheter som vittnar om att antalet ungdomar som inte hittar en lämplig studieplats eller ett arbete efter grundskolan ökar. Myndigheterna räknar med att femton procent av eleverna som går ut nian behöver extra stöd och hjälp för att hitta rätt.
För att komma åt problemet har kommunerna varierande lösningsmodeller som ett tionde skolår och verkstadsskolor. Satsningar som de här är viktiga att göra och skall också kunna erbjudas våra svenskspråkiga ungdomar. Det är viktigt att varje individ hittar sin plats i samhället.
Ungdomarna erbjuds i dag många olika slags utbildningar men de tenderar att välja rätt konservativt. Akademiskt utbildade föräldrars barn väljer alltjämt ofta gymnasiet och gymnasiebenägenheten är högre i tätorterna i södra Finland än ute på landsbygden.
Det att allt fler väljer yrkesutbildning väcker tankar om yrkesval ur jämställdhets- och genusperspektiv. Vi har en situation där könsbalans småningom uppnåtts bland en del yrken som kräver längre studier, medan det i andra yrkeskategorier inte har skett synliga förändringar.
Tillspetsat kunde man säga att på yrkesutbildningssidan väljer flickorna fortfarande att bli närvårdare, kosmetologer och annat med social anknytning. Pojkarna igen väljer att bli elektriker eller rörmokare.
Frågan är vilka av jobben som i framtiden kommer att bli mer välavlönade och ha högre status? Kommer värderingarna på sikt att ändras?
På samma sätt som vi föräldrar skall uppmuntra våra ungdomar att välja en fortsatt skolgång, som bäst motsvarar kapacitet och förhoppningar, skall vi också modigt stödja dem som vill göra gränsöverskridande val.
Vår viktigaste uppgift som föräldrar är att visa dem att det finns många vägar som kan leda till målet. De flesta mindre vägar bär också till vägkorsningar som öppnar nya möjligheter.
Christel von Frenckell-Ramberg
ordförande för Förbundet Hem och Skola