Länge var gymnasierna det vanliga alternativet. Men i början av 2000-talet vände utvecklingen, och antalet studerande inom yrkesutbildningen ökade.
– Det kändes smått mirakulöst, säger Backman, som arbetar vid enheten för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen.
Utvecklingen har många orsaker. Dels har yrkesutbildningen ändrats, dels marknadsförs yrkesutbildningen bättre än förut. Men samtidigt är arbetslivet annorlunda och personer med yrkesutbildning får mer intressanta och ansvarsfulla arbetsuppgifter än tidigare. I dag kan yrkesutbildade etablera sig som företagare, avancera i företagens tjänst – eller studera vidare ända till högskolenivå.
– Vi behöver fler sökande och fler som börjar inom yrkesutbildningen för att tillgodose arbetskraftsbehoven, säger hon.

Alla yrken behövs
Alla yrken kommer att behövas i Svenskfinland i framtiden. Det visar Utbildningsstyrelsens översikt Yrke 2020. Det är en prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga.
Utgångspunkten är att Finland ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och ha full sysselsättning, hög produktivitet och goda arbetsplatser samt att välfärdssamhället ska fungera även i framtiden.
– Alla yrken behövs i Svenskfinland eftersom man utgår från att de svenska lokalsamhällena ska fungera bra på svenska, säger Heidi Backman.
Eget intresse avgör
Enligt Backman ska de unga välja utbildning efter grundskolan utgående från vad de är intresserade av och vad de är bra på.
– Om det är svårt att välja, ska man bara börja någonstans. Man har ändå nytta av alla utbildningar man har. Man kanske inte hittar rätt direkt, men det är inte så farligt. I Finland kan man ändra sig och börja på nytt.
– Men man ska utbilda sig, det är viktigt speciellt i dessa tider. Just nu har vi ungdomsarbetslöshet och unga nyutbildade har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, men vi tror att det ser helt annorlunda ut om ett par år, säger Backman.
– Om man är inriktad på universitetsstudier är gymnasiet ett naturligt val. Men väljer man yrkesutbildning är inga dörrar stängda. Man kan söka sig till högskolor, särskilt till yrkeshögskolor, om man vill fortsätta studierna, framhåller Heidi Backman.

Närvårdare behövs
Inom social- och hälsovården är behovet av närvårdare skriande.
– Just nu har vi inte ens hälften av det antal studerande som börjar studierna som vi borde ha, säger Heidi Backman.
Situationen är paradoxal.
– Vi har faktiskt tillräckligt många som söker, men alla som söker kommer inte in.
Det beror på att det ställs ext­ra höga krav på dem som arbetar inom social- och hälsovården.
Ett annat område där utbildningsbehovet är stort är teknik och kommunikation, särskilt inom maskin- och metallbranschen, byggbranschen, bil- och transportbranschen. Fler studerande behövs också inom textil- och beklädnadsbranschen samt livsmedelsindustrin.
Fram till år 2020 kommer pensionsavgången bland svenskspråkiga arbetstagare att frigöra hela 42 procent av alla arbetsplatser. Samtidigt väntas sysselsättningen bland svenskspråkiga öka med 8,6 procent.

Kultur och skönhet
– Traditionellt har man ansett att vi utbildar alltför många inom kultur- och skönhetsbranscherna, säger Heidi Backman.
Det gäller fortfarande, men främst på den finska sidan. I Svenskfinland är läget bättre och det finns ingen orsak för svenskspråkiga unga att låta bli att söka till dessa branscher.
– Antalet studerande som börjar inom kulturutbildningen har minskat under de senaste åren.
Läget är bra inom musik, men i teater- och mediebranschen är arbetslösheten något högre.
Framtidens arbetsliv kommer att vara allt mer kunskapsintensivt – också i yrken som förutsätter yrkesutbildning. En orsak till detta är att datoriseringen och automatiseringen sköter allt fler rutinmässiga uppgifter och frigör anställda till mer krävande uppgifter.
– Vi behöver fler experter, fler ledare. Det kommer att finnas yrken som är ganska praktiska också i framtiden, men deras antal minskar kraftigt.

 

Leif Pietilä, text och foto