Lärarpermitteringarna väckte diskussion redan innan de genomfördes. Föräldrar var oroliga över hur eleverna skulle klara sig under en period då bara hälften av skolans lärare är på plats. Ändå var ytterst få föräldrar intresserade av att hjälpa till i skolorna under den här tiden. Ännu färre var de skolor som ville öppna dörrarna för föräldrarna.
– Lyceiparkens skolas rektor Annelie Nylund var positivast inställd till att föräldrar skulle hjälpa till under permitteringarna, säger Johan Graeffe, representant för Östnyland i Förbundet Hem och Skolas styrelse.
Lärarna var permitterade under veckorna 41 och 43, medan vecka 42 var höstlovsvecka. Permitteringarna sköttes så att hälften av lärarna var borta den förs-ta veckan, hälften den andra.

 

Lamt deltagande
Trots att det var mycket tal om att föräldrar skulle hoppa in som lärare bestod föräldraengagemanget slutligen endast av en förälder som höll föredrag om ungdomar och skuldsättning. Några föräldrar hjälpte till under de två frisluftsdagarna som ordnades.
– Jag hoppas föräldrarna blir mer involverade i skolan och besöker oss. Det ger dem erfarenhet av hur skolan fungerar i dag, säger vikarierande rektor Carita Wahlroos i Lyceiparkens skola.

 

Oro för de svaga
Ungdomar i högstadieåldern vill inte gärna se sina föräldrar i skolan – allra minst bakom katedern. Ändå har skolan ibland hjälp av dem, till exempel i språkundervisningen. En engelskfödd pappa brukar komma och prata med eleverna under engelsklektionerna.
Ansvaret för eleverna kan ändå inte överlåtas åt föräldrarna. Om något händer måste en lärare finnas på plats för att försäkringskraven skall fyllas.
För lärarna i Lypa har oron för de svaga eleverna varit stor.
– Det har varit ett helt nytt sätt för dem att studera och vi vet inte hur de orkar, säger Birgitta Ylänkö, en av lärarna.

 

Tyngre dagar
Då bara hälften av lärarna är i skolan slås klasser ihop och alla i personalen som kan håller lektioner. Dagarna blir tyngre i och med att praktiska ämnen som slöjd och textilslöjd faller bort. Speciallärarna är också upptagna på annat håll.
– Det blir svårt att få tillbaka lugnet. Efter permitteringsperioden blir det en nystart för eleverna och för de svaga eleverna blir det mycket tyngre, säger Ylänkö.
Osäkerheten bland eleverna förstärks då de inte på förhand vet vilket ämne de skall läsa under en lektion och i vilket klassrum de skall vara. Problemen accentueras för de elever som har behov av fasta ramar.
Lärarna har uppmanats att inte arbeta extra under permitteringen. Men många har svårt att lämna ifrån sig ansvaret utan att göra upp en plan för undervisningen.
– Man har en känsla att folk har arbetat dubbelt för att klara av permitteringarna, säger timläraren Eva Holmberg.
Hon har hela tiden haft elevernas bästa i fokus. Därför hoppas hon nu att höstens permitteringar inte upprepas i Borgå.
–Nu måste jobbet respekteras, säger hon.

 

God stämning
I Lyceiparkens lärarrum har stämningen varit god och det har underlättat jobbet för lärarna. Daniela Lindeblad-Östergård berättar att personalen kunnat avreagera sig i lärarrummet och fått stöd av kollegerna. När de kommit ut bland eleverna har de sedan hållit god min.
– Eleverna har varit underbara. De har kommit fram och sagt att de vet att det inte är vårt fel att det blev så här, berättar hon.
Om Borgå stad inte får sin ekonomi i skick till nästa år finns det en risk att permitteringar blir en återkommande pärs för både elever och lärare.
Marit Björkbacka, text och foto