Joonas Turtonen, verksamhetsledare, och Patrik Holmberg, drogförebyggare på Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik är överens om att deras arbete börjar med att påverka föräldrarna. All forskning visar att unga som fått smaka alkohol hemma och de som föräldrarna köper ut alkohol åt dricker mera.
– Föräldrarna tror att om de köper uta åt 15-åringen vet de i alla fall vad han/hon får i sig, men med största sannolikhet är det inte det enda den 15-åringen får i sig den kvällen.

Tio år som polis
Joonas hade arbetat som polis i Korsholm-Vasa i tio år när han sadlade om. Orsaken till karriärbytet var att han kände att hans möjligheter att jobba preventivt är större inom nykterhetsorganisationen än inom polisväsendet. Polisen kommer in i bilden när något redan hunnit hända.
–Det finns uppgifter om att upp till 40 procent av föräldrarna i Österbotten köper ut alkohol åt sina minderåriga barn. Och då talar vi också om barn i 13–15-årsåldern, säger han.
Många av dessa barn har han sett ute på stan nattetid.
–Det är allt yngre som är ute allt senare på nätterna. Föräldrarna verkar inte ha lika bra koll på sina barn som tidigare. Kanske dagens livsrytm och arbetstakt innebär att föräldrarna inte har ork och energi att bråka om hemkomsttider och sådant. Men föräldraskap går ut på att bråka ibland.
Han betonar att det trots ökningen ändå är fråga om en minoritet.
–Vi skall inte glömma att 80 procent av både vuxna och unga har en sund och normal inställning till droger och alkohol.  

 

Liberal inställning oroar
Föräldrar vill sina barn väl, och ingen vill att deras barn blir narkomaner.
Men den liberala inställningen till rökning och alkohol oroar drogförebyggarna.
– Ingen som inte kan röka tar heller den första jointen. Och det kan aldrig vara normalt att 12-åringar spyr och slocknar för att de druckit för mycket alkohol.
Både Joonas Turtonen och Patrik Holmberg har egna barn. Patriks är i tonåren och han vet vilka svårigheter man möts av som tonårsförälder.
–Vi har tur att sjuttonåringen mest umgås med kamraterna i sitt fotbollslag och vi föräldrar känner varandra sedan många år. Vi har bildat en föräldragrupp som turas om att skjutsa och diskuterar gemensamma regler för ungdomarna.
Alla föräldrar känner inte kompisarnas föräldrar.

 

Gemensamma regler bra
Turtonen och Holmberg tycker att högstadiernas föräldraföreningar borde ordna aktiviteter där föräldrar lär känna varandra, så att de sedan har lättare att komma överens om spelregler för de unga.
– Det är 11–13-årsåldern som är avgörande för hur det sedan går. Tonårstiden handlar om att testa gränser och bryta band, men för att kunna göra det, är trygghet och klara gränser viktiga.  Det är betydligt lättare att säga åt sin femtonåring att alla föräldrar tillsammans har bestämt att de unga ska vara hemma klockan elva, än att behöva försvara sig mot ”alla andra får”-argument.
– Det är också viktigt att känna att man får ingripa och säga till åt andras barn. Det har blivit tabu i vårt land, men det afrikanska ordspråket om att det behövs en by för att uppfostra ett barn gäller fortfarande.
Joonas och Patrik eller förbundets andra drogförebyggare Lory Strengell kommer gärna till föräldramöten och skolor och diskuterar.
– Vi tror inte på skrämselpropaganda och piskor, utan ställer frågor som får föräldrarna att tänka själva. Vi vill ju alla barnens bästa.
Kansliet finns i Vasa men verksamhetsområdet är hela Svenskfinland. Kontakt fås via www.nykter.fi.
Anne Sjökvist, text och foto