Förr kanske man inte behövde bekymra sig om morgonmålet, det tog daghemmet hand om. Men i och med skolstarten är det viktigt att barnen äter hemma på morgonen.
– Därför ska föräldrarna se till att barnet lägger sig i tid. En sjuåring borde sova tio timmar per natt. Man måste också väcka dem i så god tid att de hinner få lite aptit, säger Carola Ray på Folkhälsan.
Ray, som är magister i livsme-delsvetenskaper, anser att morgonmålet är en bra start på skoldagen. Timmarna fram till skollunchen är många och långa.
– Här är föräldrarnas eget exempel viktigt. Barn gör ju inte som man säger utan som man själv gör.
Hellre mjölk än juice
– Den perfekta morgonmålet består av gröt, mysli, mjölkprodukter och frukt, men alla orkar inte äta så mycket på morgonen. Men en smörgås vore bra och att ersätta juicen med mjölk vore också bra. Fruktjuicerna lyfter blodsockret raskt, men får det sedan att snabbt dala. Dessutom fräter mycket juicedrickande på emaljen. Man borde hellre äta en frukt. Den ger dessutom fibrer, säger Carola Ray.
Också mellanmålet är viktigt.
Se till att det finns vettiga alternativ i kylskåpet så att inte hela ansvaret vilar på sjuåringen. Frukt, grönsaker och smörgås med mjölk eller kakao till är mycket bättre än glass eller godis.
– Det är bra att diskutera hur mellanmålet skall se ut och varför man skall äta vettigt. Är barnen ensamma hemma eller hos någon kompis börjar de lätt koka knäck eller laga chokladbollar. Man kan i stället uppmuntra barnen att laga hälsosamma, lättlagade mellanmål.
Inte pengar
Om barnet inte kommer hem direkt från skolan utan skall på fotbollsträning eller musiklektion kan det vara vettigt att packa med ett smörgåspaket.
– Det är bättre än att ge pengar, för då går barnen direkt och köper godis, säger Carola Ray.
Enligt en undersökning som skolhälsovården har gjort i Kyrkslätt använder skoleleverna en stor del av sin veckopeng till läsk, godis och chips.
Carola Ray framhåller vikten av gemensamma måltider.
– Det är tråkigt att äta ensam och barnen hoppar lätt över maten om ingen håller dem sällskap.
– Förutom maten har middagen också en social betydelse. Man kollar hur barnet mår, man diskuterar vad som har hänt i skolan och har en gemensam stund tillsammans.
Till dagsrutinen hör också ett kvällsmål innan barnet skall lägga sig.
– Det skall helst vara något lätt, ibland räcker det med en frukt. Huvudsaken är att barnet får i sig mat jämt under hela dagen. De har inte förmåga att ”tanka”, så som vuxna gör, utan tappar humöret och blir trötta när blodsockret sjunker, säger Carola Ray.
Hon är bekymrad över att många barn inte längre dricker mjölk.
– Ändå innehåller mjölken massor av viktiga näringsämnen, inte bara kalcium som är bra för benstommen. Helst skall man dricka tre glas mjölk per dag.
Hon rekommenderar fettfri mjölk, men hellre då enprocentig mjölk eller lättmjölk än ingen mjölk alls.
– På brödet kan man kanske sätta skinka i stället för fet medvurst eller annan korv och lätt ost i stället för den feta.
Hål i tänderna
Under senare år har man fäst mest uppmärksamhet vid fettet i maten, men också sockret är ett bekymmer.
Det märks bland annat på barnens tänder. Det har blivit vanligare igen att skoleleverna har hål i tänderna. Man uppfattar inte läsk och godis som mat och stoppar i sig det okontrollerat under dagens lopp. Det leder till en hel del syraangrepp på tänderna varje dag. På en sjuåring som äter en påse godis och dricker läsk stiger blodsockret först häftigt, för att sedan rasa.
– Det kan leda till att hon eller han blir överpigg och rastlös. Dessutom påverkar det hungerskänslorna. Man är inte hungrig till middagen, utan först senare. Då blir man håglös, trött och gnällig och vill ha något igen, säger Carola Ray.
Hon föreslår att man inte har läsk hemma till vardags.
– Den fyller ingen funktion. Vatten är den bästa törstsläckaren.
Dåliga matvanor går ofta i arv. Om en förälder har problem med vikten kan barnet också ha det.
Sluta skjutsa
Carola Ray vill också slå ett slag för vardagsmotionen. Den är mycket viktigare än alla idrottshobbyer. Nu skjutsas barnen överallt. Förr gick eller cyklade man.
– Vardagsmotion behövs för viktkontrollens skull, dels stärks benstommen av motion ända till 20-års åldern. I barn- och ungdomen bygger man alltså upp skelettet för hela sitt framtida liv.
Carola Ray är glad över att många skolor börjar vakna och tar in mera fysisk aktivitet i skolvardagen.
– Vissa skolor har förlängt skoldagen med 15 minuter för att ha en långrast mitt på dagen då barnen verkligen hinner röra på sig.
– Föräldrarna kan också göra roliga saker med sin nya skolelev. Varför inte gå till simhallen en gång i veckan, eller prova på nya sporter tillsammans.
Tua Ranninen, text

Oskar Pöysti, foto