PRESSMEDDELANDE 25.1.2010
Hem och Skola: Flickor, pojkar och samma möjligheter?
Föräldrar kan fostra sina barn till jämställdhet. Det är temat för Förbundet Hem och Skolas nya material. Genom att respektera olika sätt att vara kvinna och man öppnar vi som föräldrar flera möjligheter för våra barn. Normer om kön smyger sig ofta obemärkt in i våra liv och påverkar oss. Därför är det bra att uppmärksamma dem, säger jämställdhetskonsulten Malin Gustavsson vid Ekvalita, som skrivit materialet.
Ett barns värde ska inte vara beroende av om det kan leva upp till det förväntningar som är knutna till vilket kön det har. Barnet skall duga genom att bara vara sig själv. Det låter som en självklarhet, men det är inte alla barns verklighet. De värderingar som förmedlas inom familjen har mycket stor betydelse och därför är det bra att fundera om man som förälder ofta brukar kategorisera enligt kön.
Malin Gustavsson uppmanar föräldrar att diskutera kön och förväntningar med barnen. Ofta blir man förvånad över hur starkt barn och unga känner av omgivningens förväntningar på hur man borde vara som flicka eller pojke. Det behövs förebilder och stöd för att t.ex. fatta beslut om yrkesval som inte går enligt förväntade könsnormer.
Materialet ”Flickor, pojkar och samma möjligheter” erbjuds alla Hem och Skola-föreningar för att t.ex. användas i samband med föräldrakvällar. Malin Gustavsson ingår i förbundets nätverk med föreläsare som kan anlitas av föreningar är medlemmar i Förbundet Hem och Skola.
PRESSMEDDELANDE 7.1.2010
BOKREGN ÖVER SKOLELEVER
Tio nya boktitlar väntar på nybörjarläsarna i 160 klasser i början av januari. Det är resultatet av ett samarbete mellan Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Förbundet Hem och Skola. Bokpaketen kan ansökas av skolor som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola. Syftet med bokpaketen till åk 1 är att uppmuntra eleverna att komma igång med läsningen och inspirera lärarna med splitternya böcker för klassbiblioteken.
Av de tio titlarna är fyra finlandssvenska böcker. Den äldsta är ett nytryck av Sebastian Lybecks barnbok Latte Igelkott och vattenstenen från 1956. Det är över 50 år sedan boken senast trycktes. I boken ger sig Latte Igelkott iväg med ett gäng vänner för att rädda skogen från en ekologisk katastrof. De andra finlandssvenska böcker är Anna Gullichsens Saga Blom och snöflickan, Hannele Mikaela Taivassalos Mörkerboken och Den hemliga dalen som skrivits av Pamela Mandart.
Av övriga böcker blir säkert Galoppmysteriet populärt bland eleverna. Det är den nyaste boken i den otroligt populära serien om LasseMajas Detektivbyrå som skrivits av Martin Widmark.
Det är tionde gången finlandsvenska skolor får motta bokpaket som finansierats av Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. I höstas var det aktuellt med klassuppsättningar för åk 7-9 och nu är det alltså de yngsta eleverna som står i turen. Klassläraren i åk 1 har i sin ansökan beskrivit hur man kommer att engagera föräldrarna som stöd för barnens läsintresse. Syftet med att bevilja stipendier i form av bokpaket är att stärka elevernas språkkänsla och uppmuntra deras läslust.
Förteckning över klasserna som erhållit bokpaketet.
Debattartikel 3.12.09 :
Direktioner stöder skolan
En arbetsgrupp vid Finansministeriet (Kansalaisyhtesiskuntapolitiikan neuvottelukunta) har föreslagit att alla skolor i den grundläggande utbildningen i framtiden ska ha elevkårer. Idag är elevkårerna inte obligatoriska i den grundläggande utbildningen, däremot rekommenderas elevkårer och de är också vanliga i de sk högstadierna. Målsättningen med förslaget är att uppmuntra och fostra eleverna till att bli aktiva samhällsmedborgare som vill och kan ta ansvar för beslutsfattandet i vårt samhälle.
Det paradoxala är att samtidigt som man vill utveckla elevdemokratin har man minskat på föräldrarnas möjlighet att påverka i skolan. Sedan medlet av 80-talet förutsätter inte kommunallagen att skolorna ska ha direktioner. I kommuner där man med stöd av lagen dragit in direktionerna har man på ett påtagligt sett försämrat demokratin på lokalnivå. Direktionens uppgift är att leda och utveckla verksamheten i skolan och fungera som skolans högsta beslutande organ. I en direktion sitter representanter för elever, föräldrar och skolpersonal och rektorn är föredragande. I de kommuner där direktionerna lagts ned har motivet varit inbesparing. Man har ansett att direktionerna blir för dyra för kommunen. Det intressanta i detta resonemang är att man inte har räknat med att den input både föräldrar, elever och skolans personal kommer med kan användas för att förbättra skolans verksamhetsförutsättningar. Jag är säker på att om denhär kompetensen skulle räknas om i euro och cent skulle inkomsterna med bred marginal överstiga utgifterna. Det är inte heller ett måste att lyfta mötesarvode och många föräldrar bidrar säkert gärna med sitt kunnande och sitt engagemang utan ekonomisk ersättning.
Jag anser att avsaknaden av skoldirektioner leder till ett demokratiunderskott och till ett minskat intresse för skolan och dess verksamhetsförutsättningar. Det leder till att skolan inte ges möjlighet att vara en del av det omringande samhället och i värsta fall till att elevernas rättskydd försämras. Utan direktioner har föräldrarna inte samma insyn i skolan och förutsättningar att stöda skolan och dess personal. Direktionerna fungerar också som bollplank för skolans rektor som många gånger kan vara ganska ensam när det gäller att försvara skolan och dess förutsättningar att verka på ett för eleverna ändamålsenligt sätt. Visserligen, och tack och lov, finns det idag många aktiva Hem och Skola föreningar. Dessa föreningars målsättning är i viss mån den samma som direktionernas. Hem och Skola föreningarna har ändå inte samma utgångsläge redan pga att de inte har någon formell status i skolsamfundet. I de kommuner där direktionerna har slopats har många Hem och Skola föreningar fått ta sig an delar av direktionens uppgifter dock utan formell makt. Där här gör föräldrar i skolan nycket mera beroende av en rektors goda vilja när det handlar om förutsättningarna att föra en dialog med föräldrarna och utveckla skolan tillsammans. Jag anser att det är fel att skolan, en av samhällets viktigaste institutioner, inte leds av en demokratisk tillsatt direktion.
Micaela Romantschuk
verksamhetsledare
Förbundet Hem och Skola
PRESSMEDDELANDE 17.11.2009
”Lust att läsa”-tävlingen avgjord:
Föräldrar som stiger in i sagans värld vinner
Påras Hem och Skola-förening i Kronoby har vunnit ”Lust att läsa”-tävlingen där syftet var att aktivera föräldrar i att stöda barnens läsintresse. Föräldraföreningen i Påras steg modigt in i sagans värld för att visa den för sina barn. Det är Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Förbundet Hem och Skola som arrangerat tävlingen. Första priset på 1 000 euro överräcks till föreningen på tisdagen.
I våras utlystes tävlingen bland Hem och Skola-föreningarna och genast satte Påras-föreningen igång med att planera aktiviteter i samarbete med skolans lärare . Det går 34 elever i skolan och de går i åk 1-4. I maj förankrades projektet bland föräldrarna. Utklädda föräldrar samlades till en festlig föräldrakväll med temat ”Sagans värld”. Bl.a. Pippi Långstrump, Fröken Pruselius, Troll, Batman och Rödluvan var på plats. Föräldrarna fick uppdraget att stöda barnens läsintresse. Eleverna har bl.a. fört läsdagböcker och haft olika slags utmaningar för att läsa fler böcker än tidigare. Eleverna uppmuntrades att varje dag hemma läsa högt för föräldrarna. Påras Hem och Skola har på ett mångsidigt och kreativt sätt tagit fasta på föräldrarnas betydelse för barnens läsintresse.
Femton tävlingsbidrag skickades in och många vittnade om fantasifulla och roliga aktiviteter. I tävlingen premierades också Hem och Skola-föreningen i Ytternäs skola i Mariehamn och Hem och Skola vid Kyrkfjärdens skola i Ingå med ett hedersomnämnande och ett bokpris till ett värde av 250 euro. Verksamheten i Ytternäs har pågått i många år inom ramen för ett projekt kallat ”Livslångt läsande”. Det är ett fint exempel på vad man kan åstadkomma med engagemang och ett eget och livskraftigt bibliotek i skolan. Kyrkfjärdens gränsskridande jippo med läsningen kombinerad med konst- och musikverkstäder vittnade om att se läsningen som en del av en större helhet.
PRESSMEDDELANDE 10.8.2009
Hem och Skolas nya material: Skoldags!
”Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det börjar också du som förälder.”
Förbundet Hem och Skola har ett pinfärskt material som har skapats för de nya ettornas föräldrar. ”Skoldags!” ger olika tips om hur man som förälder kan stöda barnet då det börjar i ettan. Det allra viktigaste rådet är att som förälder förhålla sig positiv till skolan och visa ett aktivt intresse för barnets skolgång.
Det nya materialet ”Skoldags!” har erbjudits skolor som har en föräldraförening som hör till Förbundet Hem och Skola. Det kommer att delas ut till de nya ettorna i samband med det första föräldramötet. Materialet kan skrivas ut i pdf på www.hemochskola.fi
*****************************************************************************
Nya böcker för åk 7-9
I samarbete med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har Hem och Skola för första gången erbjudit klassuppsättningar för åk 7-9. Före terminsstarten skickas över 1200 böcker ut till modersmålslärarna i de finlandssvenska högstadier som har en föräldraförening som hör till förbundet. Modersmålslärarna har fått anhålla om ett kostnadsfritt bokpaket och välja mellan fyra nya finlandssvenska ungdomsböcker:
Annika Luther: Brev till världens ände
Henrika Andersson: Emma Gloria och den röda längtansboken
Veronica Leo: Gustafs resa
Marianne Backlén: Kopparorm
Mera information:
Förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg tfn 040-716 4049
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk tfn 050-336 20 16
PRESSMEDDELANDE 15.5.2009
Förbundet Hem och Skola:
Låt inte eleverna bli spelbrickor!
Utbildningen är inte rätt ställe att spara anser Förbundet Hem och
Skola. Det är viktigt att värna om elevernas rätt till en trygg
skola och god undervisning och inte äventyra det genom att se dem som
spelbrickor i det kommunala nedskärningsspelet. – Håll barnen utanför
den här striden och sträva till att söka kompromisser så att barnen inte
drabbas, säger ordförande Christel von Frenckell-Ramberg.
På det principiella planet motsätter sig Förbundet Hem och Skola
permittering av lärare och övrig skolpersonal. I de fall där den
ekonomiska krisen nu kräver drastiska åtgärder är det viktigt att alla
parter är villiga att diskutera och kompromissa. I de kommuner där
lärarpermitteringar nu är aktuella är det viktigt att sköta dem så att
undervisningen drabbas så lite som möjligt. Det här kräver flexibilitet
också från lärarhåll. Finns det möjlighet att spara in på t.ex.
planeringsdagar och i samband med höstlovet med någon dag i så fall?
Ifall lärarna vill värna om att undervisningen skall påverkas så litet
som möjligt så är det lätt att fråga sig varför inte överväga att
permittering kunde göras under sommaren. Det förvånar att lärarfacket
inte är villigt att diskutera olika lösningar så att elever inte kommer
i kläm.
Det är inget alternativ att uppmana föräldrar att hålla sina barn hemma
från skolan. Det är inte korrekt att utnyttja elever och deras föräldrar
som spelknappar! De allra flesta föräldrar har inte möjlighet att
oväntat ta hand om barnen hemma och ännu mindre sköta om deras
lagstadgade läroplikt under tiden då de är hemma. Att ansöka om ledigt
från skolan med motivering att skolan är otrygg och få frånvaroansökan
godkänd är ur skolans synvinkel inte heller lätt. Ifall skolan medger
att den är otrygg finns det ett rättsligt dilemma som kanske kommer till
framtida prövning. Kommunerna bör noggrant se över sitt juridiska ansvar
i sparförslagen.
PRESSMEDDELANDE 24.4.2009
Förbundet Hem och Skola fyller 40 år:
”Information är inte samarbete”
Det är dags att ta ett steg vidare i relationen mellan skolan och föräldrarna. Mera diskussion och mindre envägskommunikation är vad förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg kräver. Öppenhet är vägen till att utnyttja den resurs föräldrarna är för sina barns skolgång. Speciellt i årskurs 7-9 finns det utrymme för ett förbättrat samarbete. Förbundet Hem och Skola firar sitt 40-årsjubileum under veckoslutet.
Många föräldrar är idag osäkra på vad som förväntas av dem. Ofta är den springande punkten att skolan och föräldrarna oklart uttryckt förväntningar man har på varandra. Det är klart uttalat i lagstiftningen att det är skolans ansvar att ta initiativ till samarbete. De allra flesta föräldrar vill ställa upp för sina barn i skolan. I en del skolor finns det ett genuint intresse att utveckla samarbetet med föräldrar. I andra skolor handlar det närmast om en envägskommunikation och endast om att informera föräldrar. Det är dags för de här skolorna att nu ta ett steg vidare och t.ex. fortbilda sina lärare i att utveckla dialogen med föräldrarna.
Det är viktigt att det inte går slentrian i föräldrasamarbetet. Inbjud föräldrar och skolans föräldraförening till diskussion i skolan om hur samarbetet kunde se ut och utvecklas. Att endast använda föräldrarna i skolan som ”kaffekokare” eller ”givare av en guldkant” är slöseri på resurser. Ett gott samarbete som gynnar barnen skall utgöra grunden för allt samarbete mellan hem och skola. – I stället för att klaga över föräldrar som är besvärliga eller osynliga borde skolan lägga fokus vid hur man kunde locka fler föräldrar till skolan. Det avgörande är att föräldrarna gärna kommer då de känner sig välkomna och upplever sig vara en resurs, säger von Frenckell-Ramberg.
Förbundet Hem och Skola grundades under ett möte som hölls i Lönkan i Helsingfors den 8 maj år 1969. I början anslöt sig 24 föreningar till centralorganisationen. Idag är 228 föräldraföreningar medlemmar i förbundet. Förbundet firar sina 40 år med att inbjuda föreningarnas representanter till utbildningsdagar med sikte att utveckla föräldraföreningarnas verksamhet.
Mera information:
Förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg tfn 040-716 40 49
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk tfn 050-336 20 16
Debattartikel 3.3.2009:
Skolans klubbverksamhet är viktig
Beslutsfattare inom kommuner ska kunna trygga barn och unga en möjlighet att växa och utvecklas till aktiva och välmående medborgare. Beslutsfattarna bör därför förstå vilken positiv betydelse fritidssysselsättningar och i synnerhet klubbverksamheten har som når alla barn och unga på ett jämlikt sätt. Nu är det dags att hålla hårt fast vid de euron som i kommunernas budgeter reserverats för barn och unga och att fortsätta med att etablera klubbverksamheten som en del av barn och ungas liv.
Tack vare statens specialunderstöd som beviljas av Utbildningsstyrelsen har nästan 160 000 barn engagerats i skolans klubbverksamhet. Skolans klubbverksamhet är lagstadgad och grundutbildningens läroplan innehåller målsättningar för denna verksamhet. Enligt nationella och internationella undersökningar har skolans klubbverksamhet en direkt inverkan på barnens och de ungas allmänna välmående och trivsel i skolan. Klubbverksamheten skyddar mot utslagning och isolering och sparar i själva verket på kommunernas ekonomiska resurser.
Skolans klubbverksamhet är målinriktad verksamhet som stöder barn och ungas balanserade fysiska och psykiska välmående. Med hjälp av klubbverksamheten förstärks samarbetet mellan hem och skola. Ett mångsidigt och kostnadsfritt klubbutbud erbjuder klubbar även för barn vars familjer p.g.a. till exempel en svår ekonomisk situation inte normalt skulle ha möjlighet att delta i verksamheten. Därtill är skolans klubbverksamhet en lönsam ekonomisk investering för kommunerna eftersom verksamheten fungerar som förebyggande arbete.
Då klubbverksamheten genomförs på ett högklassigt och långsiktigt sätt stöder den barnens och de ungas engagemang såväl i samhället som i det egna livet. Klubbverksamheten stöder utvecklingen av barn och ungas sociala färdigheter och fostrar till engagemang i samhället. Klubbverksamheten bidrar till att skapa vänskapsband mellan barn som går i olika klasser.
En mångsidig klubbverksamhet i skolan erbjuder en möjlighet för barn och unga att lyckas på olika sätt och känna av att de kan. Klubbverksamheten har faktiskt en gynnsam effekt på skolarbetet och på hur barn och unga känner att de mår i skolan.
Skolans klubbverksamhet står därtill i relation till andra verksamheter som utvecklar välmående hos barn och unga. Detta samband bör förstås på rätt sätt på alla nivåer inom förvaltningen från nationell till lokal nivå, och verksamheten kan inte vara ett sparobjekt. Även i en kärvare ekonomisk situation bör beslutsfattare ha förmåga att bedöma sparbeslutens sammanlagda effekter och bedöma vilka enskilda effekter dessa har på barnens och de ungas liv.
Minna Riikka Järvinen, verksamhetsledare, Klubbcentralen – stöd för skolan rf
Kristiina Jakobsson, verksamhetsledare, Koululiikuntaliitto KLL ry
Pirjo Somerkivi, verksamhetsledare, Suomen Vanhempainliitto ry
Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare, Förbundet Hem och Skola i Finland
Agneta Eriksson, direktör, Sydkustens landskapsförbund rf
PRESSMEDDELANDE 26.2.2009
NYTT WEBBFORUM FÖR FINLANDSSVENSKA FÖRÄLDRAR – Skolbarn.fi
Första undersökningen om barn och internet – med över 1000 svar
Den här veckan har webbforumet Skolbarn.fi öppnat. På det hittas aktuellt material om undersökningen om barn och internet. Skolbarn.fi är ett forum på nätet som samlar föräldrar kring olika frågor som är aktuella för skolbarns föräldrar.
Det är Förbundet Hem och Skola och Komma Media som samarbetar kring den ickekommersiella webbplatsen. Tanken är att ha fyra årliga temakampanjer och att i samband med dem samla information kring det aktuella ämnet. ”Vi är glada över att 600 föräldrar deltagit i den första undersökningen och besvarat frågan om deras barns tidsanvändning på nätet” säger Hem och Skolas förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg. ”De här föräldrarna har givit uppgifter om totalt 1171 barn.” Undersökningen kommenteras på Skolbarn.fi både i text och på en video av Joakim Granqvist som är IT-ansvarig lärare i Kyrkslätt. På sidan finns också möjlighet att ställa frågor till den expert som anlitats i det aktuella ämnet och först i turen står alltså Joakim Granqvist.
Initiativtagarna till Skolbarn.fi är Tove och Steffen Ørsted . ”Skolbarn.fi kommer att bli en användargenerad sajt. Användarna kommer att kunna påverka den framtida utformningen och ta initiativ till nya intressanta temaområden” säger Tove Ørsted. På skolbarn.fi hittas förutom information också ett diskussionsforum. Svenska folkskolans vänner, SFV, understöder skolbarn.fi ekonomiskt.
För många föräldrar är det i dag naturligt att gå in på nätet då man har en fråga man funderar över. Skolbarn.fi är ett nytt forum för föräldrar där de kan mötas och kolla upp om det faktiskt stämmer att ”alla andra barn får…” som förälder ofta får höra av sina barn.
PRESSMEDDELANDE 8.1.2009
”DEN BOKEN GLÖMMER JAG INTE”
- Vinnarna i uppsatstävlingen belönas idag
Inga Pitkälä från klass 8b i Sarlinska skolan i Pargas och Christa Bäckström som går i åk 6 i Kottby lågstadieskola i Helsingfors är vinnarna i uppsatstävlingen med rubriken ”Den boken glömmer jag inte”. Uppsatstävlingen har arrangerats av Förbundet Hem och Skola i samarbete med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. I samband med torsdagens morgonsamling i elevens egen skola får vinnarna idag ett Hem och Skola-smycke och 500 euro som skall användas för en gemensam kulturupplevelse för hela klassen.
Författaren Annika Luther som var domaren i tävlingskategorin för åk 8 skriver såhär: ”Inga Pitkälä är verkligen värd sitt första pris. Texten frigör sig från de normala ramarna för en uppsats. Hon beskriver inte bara boken utan också hur läsandet påverkar hela hennes vardag och fantasivärld. Det skulle förvåna mig om vi inte får läsa en helt egen bok av henne en vacker dag.” I sin uppsats beskriver Inga sin upplevelse då hon läste boken ”Om jag kunde drömma” av författaren Stephanie Meyer.
Till vinnare i åk 6 har författaren Monica Vikström-Jokela utsett Christa Bäckström från Kottby lågstadieskola som berättade om sina tankar då hon läste boken ”Marley och jag - livet och kärleken med världens värsta hund” som skrivits av John Grogan. Christa beskriver inlevelsefullt, säger Monica Vikström-Jokela, hur en bok som först verkat tråkig småningom börjar kännas fantastisk. Det bästa av allt är kanske uppsatsens sista mening: "När jag läst boken hämtade jag den tillbaka till min kompis och började på en ny bok." En stark läsupplevelse ger lust att läsa mer!
Uppsatstävlingen ordnades inom ramen för det långvariga samarbetet mellan Förbundet Hem och Skola och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. I tävlingen deltog elever från 88 klasser i åk 6 och 15 i åk 8.
I dagarna får också 180 klasser i åk 1 ta emot ett bokpaket bestående av 10 titlar för klassbiblioteket. Klasslärarna har ansökt om ett bokstipendium och beskrivit hur de kommer att engagera föräldrarna i att väcka lusten att läsa. Läsningen behöver ett aktivt stöd från hemmens sida, understryker Hem och Skolas förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg. Det är åttonde året som Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har möjliggjort utdelningen av bokstipendiet till skolklasser.
Mera information:
Tävlingsuppropet från september 2008.
Förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg tfn 040-716 40 49
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä tfn 050-336 2016
PRESSMEDDELANDE 1.12.2008
SKOLKLUBBENS ÅTERKOMST
Nu behövs det nytänkande kring skolklubbar. De har fått en nystart i och med nationella pengar som delats ut i år. Utbildningsstyrelsen har i år delat ut sammanlagt 5,9 miljoner euro till kommuner för att få igång verksamheten igen. Av kommunerna som hann med i första utdelningsronden finns 25 tvåspråkiga kommuner. De har nu möjligheten att vara med om att skapa något nytt, säger Monica Martens-Seppelin vid Sydkustens landskapsförbund.
Det här var temat för de informations- och utbildningsdagar som Utbildningsstyrelsen, Sydkustens landskapsförbund och Förbundet Hem och Skola ordnade i Helsingfors i måndags. Under dagen presenterades skolklubbarna och möjligheterna de nya anslagen innebär. Skolklubbar skiljer sig från annan klubbverksamhet genom att de är inskrivna i skolans läroplan och koordineras av skolans rektor. Många skolklubbar kommer att vara lärarledd verksamhet genast efter skoldagen, men skolan kan också samarbeta med föreningar eller andra privata aktörer. En skolklubb kan erbjudas barn i åk 1-9 och den skall vara kostnadsfri.
Under många år har klubbverksamhet drivits av föreningar och andra frivilliga krafter. Deras insats är värdefull och den behövs också i framtiden, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä vid Förbundet Hem och Skola. Nu efterlyses koordinering för att uppnå synergieffekter och undvika onödiga dubbleringar i klubbutbudet. Därför behövs ett samarbete mellan skolan, elever och föräldrar i kommunerna.
Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin på Sydkustens landskapsförbund berättar att kommuner som ännu inte fått anslag för skolans klubbverksamhet kommer att ha möjlighet att delta i nästa ansökningsrond i januari-februari 2009. Mera information på svenska samlas på www.klubbar.fi.
Mera information:
Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin vid Sydkustens landskapsförbund,
tfn 050-330 82 34
Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä,
tfn 050-336 20 16
PRESSMEDDELANDE 28.11.2008
NYA SKOLKLUBBAR SKAPAS I ÖSTERBOTTEN
Nu behövs det nytänkande kring skolklubbar. De har fått en nystart i och med nationella pengar som delats ut i år. Utbildningsstyrelsen har i år delat ut sammanlagt 5,9 miljoner euro till kommuner för att få igång verksamheten igen. Av kommunerna som hann med i första utdelningsronden finns sju i svenska Österbotten. De har nu möjligheten att vara med om att skapa något nytt, säger Monica Martens-Seppelin vid Sydkustens landskapsförbund.
Det här var temat för de informations- och utbildningsdagar som Utbildningsstyrelsen, Sydkustens landskapsförbund och Förbundet Hem och Skola ordnade i Vasa i fredags. Under dagen presenterades skolklubbarna och möjligheterna de nya anslagen innebär. Skolklubbar skiljer sig från annan klubbverksamhet genom att de är inskrivna i skolan läroplan och koordineras av skolans rektor. Många skolklubbar kommer att vara lärarledd verksamhet genast efter skoldagen, men skolan kan också samarbeta med föreningar eller andra privata aktörer. En skolklubb kan erbjudas barn i åk 1-9 och den skall vara kostnadsfri. I svenska Österbotten har Korsnäs, Kronoby, Malax, Nykarleby, Oravais, Pedersöre och Vasa fått anslag för skolklubbar.
Under många år har klubbverksamhet drivits av föreningar och andra frivilliga krafter. Deras insats är värdefull och den behövs också i framtiden, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä vid Förbundet Hem och Skola. Nu efterlyses koordinering för att uppnå synergieffekter och undvika onödiga dubbleringar i klubbutbudet. Därför behövs ett samarbete mellan skolan, elever och föräldrar i kommunerna.
Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin på Sydkustens landskapsförbund berättar att kommuner som ännu inte fått anslag för skolans klubbverksamhet kommer att ha möjlighet att delta i nästa ansökningsrond i januari-februari 2009. Mera information på svenska samlas på www.klubbar.fi.
Mera information:
Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin vid Sydkustens landskapsförbund,
tfn 050-330 82 34
Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä,
tfn 050-336 20 16
President Tarja Halonen lyfter upp tanken att skolan skulle ta ett större ansvar för barnens konditionsfrämjande genom att utnyttja en lördag i månaden för ändamålet.
Familjernas gemensamma tid är en bristvara så förslaget att nagga veckosluten i kanterna är inte värt understöd. Lördagen är barnens fritid, inte skoltid och då skall de få koppla av från skolarbetet, umgås med familj och vänner och syssla med sina egna fritidsintressen utan kopplingar till skolan.
Däremot borde kommuner och skolor nu få igång frivillig klubbverksamhet efter själva skoldagen. Nu riktas det nya samhälleliga resurser som kommunerna kan utnyttja för att få igång den avtynade klubbverksamheten som fanns i skolorna före 90-talets nedskärningar. Över 300 kommuner har beviljats sammanlagt närmare 6 miljoner euro i statsunderstöd för att få igång klubbverksamheten. Att också i fortsättningen stöda skolornas klubbverksamhet med offentliga medel bör tryggas.
Med hjälp av de här pengarna som under de närmaste åren kommer att riktas till att utveckla klubbverksamheten, finns det alla möjligheter att få in det konditionsfrämjande som president Tarja Halonen efterlyser. Klubbverksamhet som ordnas i skolans regi eller utrymmen är en chans att få alla elever att röra på sig efter en skoldag. Att stanna kvar i skolmiljön och delta i ledd verksamhet med en trygg vuxen är något många elever skulle föredra framom ett tomt hem. Speciellt de yngre barnen t.ex. i åk 3 som inte längre får delta i eftermiddagsverksamhet är kanske inte alls mogna att vara på egen hand hemma i flera timmar. Utan sällskap kan datorspelandet vara det enda som lockar.
De nya klubbanslagen som nu erbjuds skolorna via kommunerna möjliggör mångsidig klubbverksamhet. Både sport, musik och bildkonst är alla utmärkta teman för skolans klubbar.
Nu gäller det för kommunerna och skolorna att vara aktiva och köra igång klubbverksamhet då resurser finns. Men president Tarja Halonen; vi vill rå om våra barn under lördagen, säger förbundsordförande Christel von Frenckell-Ramberg.
Finlands svenska skolungdomsförbund rf
PRESSMEDDELANDE
14/08 2008
Begagnade skolböcker hittar nya ägare på skolbok.fi
I ett land där utbildningen sägs vara gratis känns skolböckerna i många familjer som en ganska stor kostnad - det är elever och föräldrar överens om. De familjer som har barn i någorlunda samma ålder kan ofta återanvända böckerna inom familjen. I vissa skolor har små skolboksbanker upprättats. Det är emellertid fortfarande långt från alla läroanstalter som har en självklar och välfungerande återanvändningsmekanism. Det är därför en portal för köp, sälj och byte av skolböcker, skolbok.fi, nu har lanserats av Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf och Förbundet Hem och Skola i Finland.
Skolbok.fi är en nationell nätportal där annonseringen är gratis och riktar sig till privatpersoner, alltså till de finlandssvenska skoleleverna och deras föräldrar. På sajten förmedlas endast skolböcker. Förbunden åtar sig inget ansvar för själva penga- eller boktransaktionen, utan erbjuder enbart ett gratis forum för köp- och säljverksamhet. "Förutom att portalen möjliggör ett större och mångsidigare utbud än en enskild skola kan åstadkomma är den dessutom en uppmuntran till miljövänlighet. Skolböcker kan med fördel återanvändas. Utgiften för en studerandes böcker är hisnande och jag tror att många föräldrar är intresserade av att ungdomarna köper begagnade böcker", säger Christel von Frenckell-Ramberg, ordförande vid Förbundet Hem och Skola.
Hanna Backman, förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund konstaterar: "det sägs att den finländska skolan är gratis, men kostnaderna för en hel gymnasietid kan uppgå till 1500€ för en enskild elev. Utgifter för skolböcker utgör en stor del av den summan och är därför en omfattande belastning för vissa familjer."
Idén kom i själva verket från en förälder - HoS och FSS ser det som mycket naturligt att samarbeta i frågan i och med att det ofta är föräldrarna som köper böcker åt sina barn, medan skolungdomarna är de som behöver dem.
För mera information, kontakta
Christel von Frenckell-Ramberg, ordförande vid Förbundet Hem och Skola i Finland rf
Tfn 040-7164049
Hanna Backman, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
Tfn 044-2778669
PRESSMEDDELANDE
3.11.2008
SKOLKLUBBARNA KOMMER IGEN
Tjugotvå tvåspråkiga kommuner har fått statsbidrag för att få igång skolornas klubbverksamhet. Traditionen med lärarledda skolklubbar bröts i samband med 90-talets budgetnedskärningar och de har blivit obekanta för många av dagens lärare och elever. Sydkustens landskapsförbund och Förbundet Hem och Skola koordinerar därför svenskspråkig information och utbildning för skolfolk och övriga intresserade. Nu gäller det att bygga upp nya strukturer, uppmanar utvecklingschef Monica Martens-Seppelin från Sydkusten.
Utbildningsstyrelsen har delat ut 5,9 miljoner euro för skolornas klubbverksamhet. Totalt har 283 kommuner beviljats anslag för klubbar, varav dryga 20 är svensk- eller tvåspråkiga. Målsättningen är att erbjuda varje elev i grundskolan möjlighet att delta i mångsidig och kostnadsfri klubbverksamhet efter skoldagen. Skolklubbarna skall finnas inskriva i skolans verksamhetsplan och därigenom koordineras av skolans rektor.
Det är ett fint arbete många Hem och Skola- och andra föreningar gjort under alla dessa år med att hålla kvar en del klubbar i skolmiljön. Behovet av dem kommer inte att försvinna i framtiden heller, men det som nu krävs är att planera så att skolklubbarna och övrig klubbverksamhet kompletterar och inte överlappar varandra, säger Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Därför behövs en aktiv dialog mellan föräldrarna, skolan och eleverna om hur behov och efterfrågan bäst möts, understryker Romantschuk.
Sydkustens landskapförbund, Förbundet Hem och Skola och Utbildningsstyrelsen ordnar tillsammans tre informations- och klubbledarutbildningar under höstterminen. Utbildningen kommer att ge skolledarna och övriga deltagare konkret information om de nya skolklubbarna, material och matnyttiga tips för verksamheten. Tillfällen hålls 26.11 i Åbo, 28.11 i Vasa och 1.12 i Helsingfors. I utbildningen deltar också Finlands Svenska Lärarförbund, Finlands Svenska Idrott och Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan. Vi får också höra mera om språkklubbar som utvecklas vid Åbo Akademi i Vasa.
Mera information finns på webbplatsen: www.klubbar.fi. Där hittas förteckningen över de tvåspråkiga kommuner som redan fått klubbpengar. Det kommer senare att finnas möjlighet för övriga kommuner att ansöka om medel från Utbildningsstyrelsen för att få igång skolans klubbverksamhet.
Mera upplysningar:
Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, tfn 050-3308234, e-post: monica.martens-seppelin@sydkusten.fi
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk, tfn 050-336 20 16, e-post: micaela.romantschuk@hemochskola.fi
PRESSMEDDELANDE 21.8.2008
DEBATTARTIKEL 6.8.2008: Framgång i samarbetet
Rätt ofta möter man idag i massmedia, men också bland både lärare och föräldrar, stereotypa föreställningar om föräldrar och deras agerande. Det talas å ena sidan om föräldrar som försummar föräldrakvällar (bl.a. OAJ ordförande Erkki Kangasniemi i Hbl 5.8) och låter skolan överta ansvaret för barnets fostran, å andra sidan om föräldrar som är besvärliga för att de är för aktiva och kräver för mycket av skolan och lärarna. Eftersom föräldrar på inget sätt är en homogen grupp människor är det klart att det bland föräldrar finns både de som av en eller annan orsak är osynliga i skolan men också föräldrar som projicerar sina egna tillkortakommanden på skolan och lärarna. Det samma gäller givetvis lärarna. Det finns lärare som inte ser föräldrarna som en resurs för sina barn, lärare som drar sig från att hålla kontakt, kanske som en följd av en viss osäkerhet, men också lärare som uppträder både arrogant och oempatiskt i mötet med föräldrarna. Det är farligt att göra dessa ytterligheter till en norm. Att föräldrar i högre utsträckning än tidigare vänder sig till en högre instans för att få sitt ärende prövat handlar mera om ett samhällsfenomen än om att just föräldrar har blivit extra jobbiga.
Skolan är en del av det samhälle vi lever i och olika samhällsfenomen återspeglas oundvikligen i skolans liv. Det här medför givetvis flera utmaningar för samarbetet mellan hem och skola . Att skuldbelägga de osynliga föräldrarna leder ingen vart, istället behövs en vilja och ett genuint försök till att också nå dessa föräldrar. För att samarbetet ska fungera så att bägge parter är nöjda bör man ha en gemensam uppfattning om målet för samarbetet. För att det här ska förverkligas måste man öppet våga diskutera hemmets och skolans olika uppgifter och roller för att sedan komma överens om gemensamma spelregler. Det här underlättar situationen för både föräldrar och lärare. För att en fruktbar dialog ska kunna uppstå behöver föräldrar tillräcklig information om skolan.
Skolan har förändrats sedan vi föräldrar själva satt på skolbänken. Det är lätt hänt att vi speglar barnets skolgång i våra egna erfarenheter om skolan inte lyckas förmedla tillräcklig information om skolans läroplan, undervisningsmetoder, bedömning, syn på lärandet och olika stödtjänster. Skolan å sin sida behöver få veta om sådant i familjen som kan påverka barnets inlärning och välmående i skolan. En långvarig sjukdom, ett dödsfall eller en en skilsmässa är några exempel på sådant som påverkar barnets skolgång och skolan behöver informationen för att kunna ge det extra stöd barnet behöver. Föräldraengagemang och kontakten mellan hemmet och skolan är ett kostnadseffektivt sätt att stöda barnets skolgång. Det här kan ske genom en Hem och Skola förening men också genom enskilda föräldrars engagemang. Att besöka sitt barns skola kan vara en nyttig erfarenhet för både föräldern och barnet men redan ett positivt intresse för barnet skolgång bär långt.
I många skolor fungerar samarbetet bra. Skolan har en uttalad strategi för hur kontakten med hemmen ska skötas och framförallt ett positivt förhållningssätt till föräldrarna. Flera Hem och Skola föreningars styrelser möter med jämna mellanrum skolans ledning för att tillsammans gå igenom delar av läroplanen, uppdatera skolans trivselregler, planera skolgården eller utvärdera skolans verksamhet. Ändå visar Stakes senaste hälsoundersökning i skolan att föräldraföreningarna i vårt land främst är aktiva då det gäller att ordna fester och lägerskolor. Dethär behöver nödvändigtvis inte vara av ondo så länge som det inte enbart handlar om att samla in pengar för att bekosta skolans verksamhet.
Det är bra med aktiva föräldrar som tillsammans med lärarna i skolan vill jobba för sina egna och andra barns välmående. Vi får inte glömma bort att det alltid är våra barn som lider mest om vi vuxna inte kan dra åt samma håll.
PRESSMEDDELANDE 6.2.2008
Hem och Skola utmanar lärare:
Det är viktigt att kommunikationen mellan hemmet och skolan fungerar. Eleven gynnas av att föräldrarna kan stöda barnets skolgång och det här kräver en öppen dialog, säger Förbundet Hem och Skolas ordförande Christel von Frenckell-Ramberg. När förtroendet lagts och dialogen finns mellan hemmet och skolan är det lättare att lösa eventuella problem som kan dyka upp, understryker von Frenckell-Ramberg.
Förbundet har skapat en ett nytt material som handlar om samtalet som redskap i mötet mellan lärare och förälder. Materialet har rubriken ”Att mötas i samtal”. Det har skrivits av filosofie licentiat Lilian Rönnqvist som är en erfaren pedagog som specialiserat sig på arbetshandledning. Mötet mellan en förälder och en lärare innehåller många spännande komponenter, säger Rönnqvist. I samtalet har läraren en professionell roll medan föräldern i högsta grad är där som privatperson. Som lärare kan man utveckla sitt förhållningssätt gentemot föräldrar, betonar Rönnqvist. I materialet ”Att mötas i samtal” finns tips och idéer för läraren som kan användas t.ex. i samband med utvecklingssamtal. Bosse Österberg har illustrerat materialet.
Förbundet Hem och Skola verkar aktivt för att få in samarbetet med föräldrarna som ett tema redan under studietiden. Därför erbjuder förbundet ”Att mötas i samtal” som studielitteratur för lärarstuderande och häftet på 23 sidor kan användas av redan verksamma lärare för fortbildning. Materialet kan skrivas ut från förbundets webbplats www.hemochskola.fi/material av alla intresserade.
Christel von Frenckell-Ramberg påpekar att samarbetet med föräldrar är något man från skolhåll idag inte kan välja bort. I grundskolelagens §3 slås det fast att ”utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen”.
**********************************
Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf
Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
Förbundet Hem och Skola i Finland rf
Svenska studiecentralen & De Ungas Akademi
Utbildningsstyrelsen
PROJEKTET DEMOKRATI I SKOLAN KÖR IGÅNG!
Demokrati i skolan är ett utvecklingsprojekt som syftar till att skapa konkreta modeller för ett brett och fördjupat demokratiarbete i de finlandssvenska skolorna. Projektet ser demokrati både som en besluts- och livsform och skall fungera som ett komplement till den teoretiska delen av demokratifostran. Utgångsläget är att samtliga inom skolsamfundet – lärare, elever, övrig skolpersonal och föräldrar – skall inkluderas aktivt i projektet.
Trots att många lärare och elever är intresserade av att jobba med demokratifrågor är det ont om information om hur man skall gå tillväga. Därför startades projektet Demokrati i skolan, ett projekt som strävar efter att utarbeta och utveckla konkreta förslag på åtgärder. Åtgärdsförslagen tangerar flera olika aspekter av demokratifostran, dels beslutsfattandet i skolan, men också undervisningsmetoder, arbetsmiljö och trivsel. Tillsammans med 5-8 pilotskolor i Svenskfinland kommer sedan dessa verktyg att testas, utvärderas och utvecklas. Målsättningen är att samla en verktygsbank med ett digert material, som sedan alla skolor i Svenskfinland kan använda